Politik

Under politik finns information om hur politiken styr stat och kommun. Framförallt finns information om hur de olika politiska instanserna styr kommunen. Sidan beskriver även hur den kommunala politiken är sammankopplat med förvaltning och tjänstemän samt ansvarsfördelningen däremellan.

Under de olika instanserna till höger finns mer ingående information.

Kort om staten

Sverige är en demokrati och har ett parlamentariskt styrelsesätt där medborgarna genom nationella-, kommunala- och landstingsval väljer vilka politiker som ska representera dem. Utifrån det nationella valresultatet formas en riksdag som är Sveriges högsta beslutande instans. Det parti eller de partier som får flest röster i det nationella valet till riksdagen utser en statsminister som bildar en regering.

Regeringen lägger fram lagförslag som riksdagen måste besluta om. Det är sedan regeringen och dess olika myndigheter som genomför de beslutade lagförslagen. Exempel på nationella myndigheter är Skolverket och Skatteverket, men även kommuner och landsting är exempel på myndigheter.

Kort om kommunen

Kommunen är underställd statens övergripande styrning. Men en kommun kan fortfarande bestämma över många frågor som berör den eftersom kommunen har självstyre. En kommun är även en offentligrättslig juridisk person. Det betyder att den självständigt till exempel kan teckna avtal, äga fastigheter och agera likt en vanlig person som har juridiska rättigheter och skyldigheter.

Kommunen är en politiskt styrd organisation och styrs på liknande sätt som staten. En sammanfattning av hur kommunen fungerar är att kommuninvånarna genom kommunala val väljer de politiker som ska representera dem och sitta i den högsta beslutande instansen kommunfullmäktige. Fullmäktige har liknande funktion som Sveriges riksdag. Denna folkvalda församling fattar beslut som är speciellt viktiga för kommunen. Till exempel mål och riktlinjer, budget och skatter men även vilka politiker som ska besluta i kommunens olika nämnder.

Kommunfullmäktige väljer i sin tur de politiker som ska ingå i kommunstyrelsen, vilken är den politiska instans som beslutar och styr de övergripande eller "dagliga" kommunala angelägenheterna. Kommunstyrelsen kan liknas vid Sveriges regering. Kommunstyrelsen tillsätter kommundirektören som i sin tur leder hela förvaltningsorganisationen och tillsätter alla högre tjänstemän.

Kommunfullmäktige väljer även vilka politiker som ska ingå i nämnderna. Ett exempel på en nämnd är socialnämnden. Politikerna i nämnderna både fattar beslut och, i vissa frågor, överlämnar beslutsfattandet till tjänstemännen som arbetar med den dagliga operativa verksamheten inom förvaltningarna. Ett exempel på en förvaltning är socialförvaltningen. Det är alltså tjänstemännen inom förvaltningarna som genomför det politikerna beslutat.

Länken mellan politiken och den dagliga operativa verksamheten som tjänstemännen bedriver inom förvaltningarna, sker alltså när de olika politiska instanserna fattar beslut eller, i vissa frågor, överlämnar beslutsfattandet till förvaltningarna. Ansvarsfördelningen kan beskrivas på så sätt att politikerna beslutar om vad som ska göras och tjänstemännen hur det ska göras. Det är alltså oftast genom förvaltningarnas dagliga arbete som kommuninvånarna kommer i kontakt med be beslut som politikerna en gång fattat.

Per Nygren
Kommunsekreterare
Tfn: 0491–76 42 88
Postadress:
Box 706
572 28 Oskarshamn
Besöksadress:
Varvsgatan 8
572 57 Oskarshamn
Moa Skyllberg Persson
Utredningssekreterare
Tfn: 0491-882 87
Postadress:
Box 706
572 28 Oskarshamn
Besöksadress:
Varvsgatan 8
572 57 Oskarshamn
Kontakta Servicecenter

Servicecenter hjälper dig med de vanligaste ärendena redan vid första kontakten.
Telefon: 0491–880 00

Öppettider:
Måndag: 07.30-18.00
Tisdag-fredag: 07.30–16.30

E-post: servicecenter@oskarshamn.se


Besöksadress: Stadshuset, Varvsgatan 8, Oskarshamn

Mandatfördelning Kommunfullmäktige 2014-2018

De 49 mandaten är fördelade på följande sätt:
Socialdemokraterna (S) 18 mandat
Moderaterna (M) 8 mandat
Liberalerna (L) 6 mandat
Sverigedemokrater (SD) 6 mandat
Vänsterpartiet (V) 4 mandat
Kristdemokraterna (KD) 3 mandat
Miljöpartiet (MP) 2 mandat
Centerpartiet (C) 2 mandat