Frågor och svar Hamnsanering

Här hittar du ett urval av frågor som har dykt upp under projekttiden från 2009–2020. 

1. Om muddringstekniker

Varför byter ni teknik, från sugmuddring till grävmuddring? Fungerade inte den förra metoden? Gick inte detta att förutse?

Hälften av den totala volymen sediment som ska tas upp muddrades med sugmuddring under 2017. Kvarvarande sediment är svåra att ta upp med sugmuddringstekniken och muddring under 2018 utförs därför som grävmuddring. Detta förutsågs i tillståndsprövningen och vi har därför tillstånd att muddra med båda teknikerna och båda teknikerna finns också med i kontraktet med entreprenören.  Ambitionen har varit att muddra så mycket som möjligt med sugmuddring men fortsatt sugmuddring skulle bli mycket ineffektiv och vi har därför övergått till grävmuddring.

Grumlar grävmuddring mer?

Orsaken till att sugmuddring har prioriterats är att muddring av förorenade sediment i några tidigare projekt visat att muddring med rätt typ av sugmudderverk grumlar mycket lite. Den grävmuddring som utförts i Oskarshamn hamnbassäng i början av 2018 visar att grumlingen är liten även med den grävmuddringsteknik som används.  Grumlingen ligger med betryggande marginal under de villkor som finns i tillståndet.

Tättslutande skopa varför rinner det vid sidan, sluter inte tätt?

Vatten avrinner alltid från övre delen av skopan. Detta vatten är inte förorenat av sedimenten. Tyvärr händer det ibland att skopan inte kan stängas helt beroende på att det finns hårda klumpar och stenar i sedimenten som fastnar mellan skopans båda delar och då kan även sediment spillas. Detta sker dock i liten utsträckning och har inte medfört att grumlingen ökat i någon omfattning av betydelse.

Blir det mer mängder till deponin nu?

Nej. Volymen påverkas inte. Precisionen är lika bra med grävmuddring som med sugmuddring.

Kommer det att läcka ut mer föroreningar i Östersjön nu?

Eftersom grumlingen fortfarande är liten och betydligt lägre än den prognos som gjordes vid tillståndsprövningen tyder allt på att det inte blir så.

Hur blir det med kostnaderna?

Ökar personalkostnaderna när ni ska muddra dygnet runt sju dagar i veckan?

Vi kommer att öka personalkostnaden för 2018 och det beror främst på att de erfarenheter som vi har byggt upp under tidigare år att det krävs en personalstyrka om 6 personer för att det dagliga och tillkommande arbetet ska kunna genomföras på ett bra sätt. Vi har schemalagt på ett sätt att mer personal kan arbeta samtidigt och att vi vid vissa tillfällen tar hjälp av extrapersonal vid sjömätningar för att vår ordinarie personal ska kunna göra mer administrativa arbeten

Blir det mer provtagning?

Tillkommande mätning av turbiditet. Dessa mätningar har ökat under 2018 från högst 2 mätningar per dygn till minst 3–4 mätningar.  Under året kommer även all efterkontroll av muddrade sedimentytor att genomföras vilket är både omfattande och tidskrävande.

Kommer andra provtagningar eller metoder användas?

Vi har infört så kallad entreprenadkontroll dels gällande förhandsbesked om en yta kan bedömas ren eller för verifiering av entreprenörens upplevelse att det inte går att muddra med mera. Denna utförs av miljökontrollanterna och delges byggledningen.  

Klarar ni tidsramen?

Kapaciteten i dagsläget följer planen. Vi hade haft större svårigheter med tidsplanen om vi fortsatt med sugmuddring även under 2018 eftersom kvarvarande sediment är besvärligare att avverka med sugmuddring.

Hur fungera avvattningen när man grävmuddrar?

Blir det en annan kvalité på sedimenten?

Inblandningen av vatten blir mindre vilket innebär att vatten kan behöva tillsättas för att de ska kunna pumpas in till avvattningsanläggningen. Annars föreligger ingen skillnad.  Förändringen medför att vattenhanteringen kan minimeras och utsläppen från avvattningsanläggningen minskar något.

Kommer man att använda mer kemikalier?

Nej.

Hur vet ni att det är rent/färdig muddrat?

Successivt med att muddringen blir klar i de olika delområdena i hamnen utförs inmätning av botten för att säkerställa att man nått ner till den karterade nivån för ren botten. Därefter utförs provtagning av sediment på den delyta som är klar. Om analysen visar att det finns kvarvarande föroreningar av betydelse beställs kompletterande muddring till större djup.

När kan ni mäta att ni har nått ert mål?

Projektets underliggande mål är emellertid att spridningen av föroreningar från sediment från hamnbassängen ska minska. Detta kan inte följas upp och mätas förrän efter det att muddringen avslutats. Från spridningsmålet har krav på tillåtna resthalter i sedimenten beräknats och dessa kontrolleras succesivt med att muddringen färdigställs.

Stenar/muddringshinder

Botten har rensats från muddringshinder (men inte stenar) före muddring. Det kan dock finnas hinder kvar på större djup i sedimenten som man inte kommit åt. Sådana hinder kan förhindra att skopan kan stängas helt och visst spill uppkommer. Det är tyvärr oundvikligt vid muddring i en hamn. Den löpande kontrollen av grumling kring mudderverket tyder på att spillet är av liten omfattning.

Gel – eftermuddring – åtgärdsmål

Vi vet att det redan före muddring fanns en gel av mycket lösa och störningskänsliga sediment på botten, som en följd av den grumlighet som färjetrafiken och i viss mån annan trafik i hamnen genererar. Till detta kommer den grumling som muddringen genererar och som sedimenterar i hamnbassängen. Detta innebär att det kan ta längre tid innan det underliggande åtgärdsmålet om minskad spridning nås.  Tekniker för eftermuddring av denna gel har diskuterats men ingen bra och väl fungerande teknik för att ta upp gelen finns i dagsläget. Förhoppningsvis medför muddringen att föroreningshalterna i gelen är lägre efter muddring än före. I USA används ibland en efterföljande täckning med ett tunt lager mineraliskt material typ sand för att binda och späda ut bildad gel efter muddring och som även kan övervägas i Oskarshamn om det skulle behövas.

Dockgraven, om det är en ackumulationsbotten varför muddrar man inte innan man täcker?

Det finns en hel del muddringshinder i dockgraven samtidigt som vattendjupen är betydligt större än i hamnen i övrigt varför täckning bedömts vara en tillräcklig åtgärd. Kostnaderna för att ta upp dessa sediment har inte bedömts vara motiverad.

2. Om val av avslutande åtgärder i hamnbassängen

Entreprenad E4 avser avslutande åtgärder med täckning av kvarvarande förorenade sediment i inre hamnbassängen samt lastning, transport och avlastning av grusmassor från Storskogens avfallsanläggning till Oskarshamns hamn.

Varför behöver hamnbassängens botten täckas?

Under åren 2016–2018 har hamnbassängen muddrats och cirka 80 procent av alla förorenade sediment har tagits upp och transporterats till deponi på Storskogen. Sammanlagt har cirka 400 000 kubikmeter sediment muddrats upp. 

Täckningen i hamnbassängen genomförs för att förhindra att förorenade partiklar som finns kvar på botten virvlas upp i vattnet och sprids ut i Östersjön. Det har visat sig att det mellan uppstickande stenblock och i bergsskrevor på hamnens botten finns förorenat material som inte har kunnat muddras upp. De förorenade ytor som är kvar har så högt föroreningsinnehåll att de måste täckas med krossat stenmaterial för att projektet ska kunna uppnå måluppfyllelsen och minska spridningen av föroreningar från sedimenten ut i hamnbassängen med 90 procent.

Hur finansieras täckningen?

Naturvårdverket har beviljat kompletterande finansiering för avslutande åtgärder. Kommunen går in med 5 procent samt 0,8 procent som täcker upp för SAFTS del. Täckningen beräknas kosta 35 miljoner kronor.

Finns det tillstånd för täckningen?

Projektet har de tillstånd som krävs enligt dom i Mark- och miljööverdomstolen. Saneringsprojektets miljötillstånd anger bl.a. täckning av förorenade sediment. Miljötillståndet innehåller generellt öppna beskrivningar av vilka åtgärder som kan komma att vidtas och en väsentlig del av aktiviteterna regleras i huvudsak genom funktionsvillkor som mer tar sikte på resultat än teknik.

Miljötillståndet överlåter till Länsstyrelsen att bestämma behovet av att utföra eftermuddring. Denna konstruktion motiverades av att behovet av eftermuddring bl.a. beror på vilken muddringsteknik som används och kommunen fick frihet att kombinera olika muddringstekniker inom ramen för föreskrivna grumlingsvillkor.

I korrespondens med Länsstyrelsen har kommunen angett att eftermuddring redan skett av cirka 50 000 kubikmeter förorenade sediment och att det är miljömässigt motiverat att avstå från ytterligare eftermuddring för att istället genomföra övertäckning av förorenade sediment som finns kvar i hamnbassängen. En sådan avslutande täckning skulle entreprenadmässigt kunna utföras som ett ändrings- och tilläggsarbete och Naturvårdsverket har nyligen beviljat ekonomiskt bidrag som täcker sådana merkostnader. Länsstyrelsen har under hand meddelat att krav på ytterligare eftermuddring inte kommer att ställas.

Hur kommer täckningen att gå till?

Täckningen består av två olika skikt. Underst läggs ett grusfilter ut i två lager för att låsa fast de kvarvarande förorenade sediment som inte har varit möjliga att få upp med muddring. Över grusfiltret läggs ett erosionsskydd som ska förhindra att täckningen skadas av de bottenströmmar som kan uppkomma. De dimensionerande strömmarna är propellerströmmar från de båtar som rör sig i hamnbassängen. Två olika typer av erosionsskydd används. I farleden läggs större sprängsten. Övriga delar täcks med ett material som krossats till mindre storlek. De täckmassor som används är berg som har sprängts när projektets deponi på Storskogen byggdes.  Berget krossas i rätt storlek innan transport till hamnen. Lastbilar med täckmaterial från Storskogen kör via Åsavägen och Gröndalsbron till området vid Liljeholmskajen. Sprängsten till det kraftigaste erosionsskyddet lastas från Oceankajen inom hamnens område.

Vilka områden i hamnbassängen kommer att täckas?

Karta över hamnbassängen i Oskarshamn med markerade områden. Grafik.

Ytorna som ska täckas upptar cirka 100 000 kvadratmeter och ligger i yttre delen av hamnbassängen (markerade med ljusblått i bilden).  Täckningen förhindrar att förorenade sediment som finns kvar på hamnens botten fortsätter att spridas ut i Östersjön. 

När kommer detta att ske?

Täckningen startade februari 2020 och avslutas före sista juni 2020.

Hur långt tid tar åtgärden?

Åtgärden beräknas ta cirka 4 månader och färdigställas under juni. Hela entreprenaden inklusive täckning av deponin i Storskogen beräknas vara färdigställd till sommaren 2020.

Kommer det att grumla när man täcker? Hur sker spridningen då? Kommer man att ha kontroll?

Grumlingsmätningar kommer att utföras under entreprenaden för att säkerställa att de villkor för grumling som finns i miljödomen inte kommer att överskridas.

Kommer hamnbassängen att bli grundare? Hur påverkar det hamnens verksamhet?

Hamnens verksamhet kommer inte att påverkas av täckningen. Åtgärden är dimensionerad så att hamnens ramdjup inte ska överskridas.

Har detta gjorts förut? Är det en vanlig teknik att använda?

Tekniken är väl beprövad och används frekvent bland annat i USA och Norge för slutlig åtgärd av muddrade ytor i hamnar. Täckningar av muddrade bottnar har i dessa länder etablerats mer eller mindre som en standard som en följd av de svårigheter som uppkommit med att få de muddrade bottnarna tillräckligt rena. Bland annat har man på detta sätt täckt 430 000 kvadratmeter av Oslo hamn efter det att förorenade sediment med innehåll av bland annat bly och TBT muddrats.

Uppföljningen av detta projekt i Oslo visade att halterna av bly i ytsedimenten efter täckning minskade med 75 procent relativt de halter som uppmättes efter muddring men före täckning och att effekten var ännu bättre för TBT. Senare uppföljningar har visat att effekten kvarstår.

Kommer täckningen att ligga kvar? Eller kommer stora båtar och fartyg att flytta på täckningen?

I konstruktionen har man gjort beräkningar för att säkerställa att tätskiktet inte ska röra sig av varken tryck från båtmotorer eller vattnets naturliga strömningar. Det översta lagret det så kallade erosionslagret kommer att bestå av större stenar och klippblock.

Kommer det att bullra?

Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15 ska följas. Om ljudnivån överskrids ska arbetet avbrytas.

Kommer båttrafiken att gå som vanligt?

Båttrafiken i hamnen ska inte påverkas nämnvärt.

Vart hämtas materialet som ska användas till täckning?

De fraktionerna som ska användas är berg som har sprängts när vi byggde hamnsaneringens deponi på Storskogen. Berget har sedan krossats i de olika storlekarna som ska användas vid täckningen.

Transporter av material till hamnbassängen, var kommer dessa att köra?

Lastbilarna med täckmaterial från Storskogen kommer att köra via Åsavägen till området vid Liljeholmskajen. Materialet lastas av vid Kopparverkstomten och transporteras till pråmarna på ett transportband.

3. Övriga frågor

Kan man äta fisken som fångas i hamnbassängen?

Man bör inte äta fisken som lever i hamnbassängen större delen av året som till exempel gädda och abborre.
Fisk som vandrar och vistas här tillfälligt som till exempel strömming och laxfiskar går bra att äta men man bör följa Livsmedelsverkets rekommendationer.

Dessa fiskar innehåller höga halter av dioxin och PCB

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern. Även lax från älvarna omfattas av kostråden.
  • Strömming/sill från Östersjön (strömming och sill är samma fiskart. Sill kallas den söder om Kalmar, norr om Kalmar kallas den strömming. All inlagd sill som säljs i butik är från norra Ishavet eller Västkusten och innehåller inte höga halter av miljögifter).

Råd för unga kvinnor som någon gång vill ha barn, kvinnor som är gravida eller ammar och barn och ungdomar (pojkar och flickor): Ät inte ovanstående fiskar oftare än högst 2–3 gånger per år.

Råd för övriga: Ät inte ovanstående fiskar oftare än högst en gång i veckan.

Du hittar mer information på Livsmedelsverkets hemsida.
Källa: Livsmedelsverkets hemsida

Var hittar jag information om projektet?

Vill du veta mer om muddringen eller har frågor så kan du läsa mer här på vår hemsida www.oskarshamn.se/renhamn.  Du kan också kontakta Bodil Liedberg Jönsson, bodil.liedbergjonsson@oskarshamn.se  som är projektets beställarombud på 0491-880 00.