Svenska industrikommunernas möte i Kiruna

Nätverket för starka industrikommuner har träffats i Kiruna den 24–25 oktober. Nätverket samlar cirka 25 kommuner med stark tillverkningsindustri. Huvudtemat för mötet var stadsomvandling och utveckling av modern teknik i samband med den unika stadsflytt som sker av centrala Kiruna. Då framkom vikten av att tänka i nya lösningar och att hålbarhetsaspekterna är centrala med ett smart och hållbart energisystem exempelvis. Även vikten av att utveckla besöksnäringen fanns med i programmet.

Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Sellberg (C) informerade om stadsomvandlingen som började med att LKAB 2004 lämnade in en detaljplaneansökan. Anledningen är att det statliga gruvföretagets styrelse beslutat att bryta järnmalm på en ny huvudnivå under Kiruna stad. Kommunen har anställt extra personal under åren för att kunna arbeta med plan- och tillståndsfrågor kopplade till stadsflytten. Bland annat ska ett 40- tal kulturmärkta byggnader flyttas, inklusive Kiruna kyrka. I dag är det nya Stadshuset färdigbyggt och invigt. Ett nytt centrum ska byggas och hösten 2022 ska i princip alla affärer flytta från det gamla till det nya centrumet. Kommunen har även krav på att den gamla järnvägsstationen flyttas till en mer centrumnära plats. Ett nytt sjukhus ska också byggas. LKAB står för kostnaderna i samband med stadsflytten i enlighet med ett avtal med Kiruna kommun.

Dessutom beskrevs stadsomvandlingens möjligheter för ny teknik och nya metoder. Tekniska verkens VD Jan Fjordell stod för informationen. Stadsomvandlingen och planeringen av nya stadsdelar med bostäder, kommersiella och offentliga lokaler och gemensamhetsytor medför att det uppstår möjlig-heter att utnyttja ny teknik och nya metoder, nya affärsmodeller och teknikupphandling. Detta skapar också utrymme för lokala entreprenörer.

LKAB den största och utan konkurrens viktigaste aktören i kommunen och inklusive många under-leverantörer betyder gruvbolaget mycket för välfärden. Ett besök genomfördes i LKAB:s gruva. Gruvan är den enda under jord i hela världen där de flesta är öppna dagbrottsgruvor. Det är 2000 anställda i gruvan. 200–300 arbetar skift varje dag. LKAB plockar upp 100 000 ton per dag ur gruvan, varav 80 procent är järnmalm med mycket hög kvalitet. Resten är gråsten. Hälften av fordonen och tåget i gruvan är fjärrstyrt. Företaget informerade även om test-gruvan och digitaliseringens och teknikutvecklingens effekter på traditionell industri. Projektet Sustainable Underground Mining (SUM) kommer att förbättra effektivitet och arbetsmiljö. Med stor sannolikhet kommer nya kompetenser att efterfrågas i framtiden, vilket är naturligt i en värld som ständigt utvecklas.

Många industrikommuner står inför möjligheterna att bredda sin näringslivsbas genom satsningar på besöksnäringen. Kiruna är inget undantag med den dominerande gruvverksamheten. Programmet innehöll också ett avsnitt om besöksnäringens framtida förutsättningar. Kiruna kommun informerade om vad de gör för att utveckla besöksnäringen och hur man stärker kommunens attraktionskraft.

Frida Lind-Oja, som är Marketing & Sales Director på besöksanläggningen Camp Ripan berättade om hur näringen medverkar i processen. Hållbarheten är i fokus och det finns ett Hållbarhetsråd i kommunen. Näringen arbetar med att försöka förlänga säsongen och jobbar därför mer med hösten. Naturen och just Norrskenet är Kiruna stora tillgångar för besökarna från över 121 olika nationer. Det är viktigt att alla produkter finns bokningsbara digitalt. Vidare framhölls att man inte hade varit där man är idag med turismutvecklingen utan samarbete.

Industrikommunerna har också medverkat vid Industridagen i Sandviken den 30 september. Detta är en mötesplats för industrin och industrifacken. Stasministern, näringsministern och arbetsmarknadsministern deltog vid industridagen. Samtalsämnena fokuserade på digitaliseringen inom industrin och kompetensutveckling. Den 13 november träffar representanter för industrikommunerna näringsminister Ibrahim Baylan. Ämnen industrikommunerna kommer att ta upp med statsrådet är framför allt: regelförenklingar för företagen, infrastruktur, kompetensbrist/försörjning, regelförenklingar, tryggad energiförsörjning samt innovationsupphandlingar och så kallde Testbäddar.

De som deltog från Oskarshamns kommun var kommunstyrelsens ordförande Andreas Erlandsson, näringslivschef Johanna Wihl och marknadschef Ted Lindquist, tillika ansvarig för Industrikommunernas sekretariat. Andreas Erlandsson är sammankallande i nätverkets arbetsutskott fram till nästa årsmöte i april 2020.

Syfte och medlemskommuner

Nätverket för starka industrikommuner vill lyfta fram de frågor som är viktiga för industrins och industri-kommuners fortsatta utveckling. Nätverket arbetar med att skapa goda förutsättningar för medlemskommunerna där den tillverknings- och råvarubaserade spetsindustrin har en viktig roll för välfärden.

Arvika kommun, Avesta kommun, Borlänge kommun, Burlövs kommun, Finspångs kommun, Gislaveds kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Mariestads kommun, Mjölby kommun, Nässjö kommun, Oxelösunds kommun, Oskarshamns kommun, Perstorps kommun, Sandvikens kommun, Skövde kommun, Södertälje kommun, Tierps kommun, Timrå kommun, Trollhättans stad, Örnsköldsviks kommun och Östhammars kommun.

Nätverkets administreras av Oskarshamns kommun.

Webbplats: https://svenskaindustrikommuner.se/