Laktosintolerans - låglaktos kost

Laktosintolerans - låglaktos kost och 3-gramsgränsen

Vad är laktosintolerans?
Laktos (mjölksocker) är ett kolhydrat som finns i mjölk och mjölkprodukter. Laktosintolerans orsakas av brist på enzymet laktas. Det innebär att laktos fortsätter till tjocktarmen där bakterierna bryter ner den via en jäsningsprocess. Hos majoriteten av världens befolkning är laktasbrist ett normaltillstånd och en ärftlig oförmåga att bryta ner laktos.

Vilka är symtomen?
Symtomen börjar cirka 30 minuter till två timmar efter intag av mat eller dryck som innehåller laktos.  Laktos skadar inte tarmen eller kroppen. Besvären kan orsaka magknip, gasbildning, uppblåsthet eller lösa och sura avföringar.  Symtomen kan upplevas som obehagliga men är ofarliga och ger inga följdsjukdomar.

Hur vanligt är laktosintolerans hos barn?
Avsaknad av laktos vid födelsen är sällsynt och endast några få fall har beskrivits. Spädbarn är anpassade till att bryta ner laktos för att tåla bröstmjölk som innehåller mycket mer laktos än komjölk. Studier av barn visar att det generellt är sällsynt med att utveckla laktosintolerans i barndomen. Förmågan till att bilda laktas kan minska långsamt under uppväxten så magbesvär som kommer plötsligt brukar inte bero på laktosintolerans. Laktosintolerans debuterar tidigast i skolåldern, men oftast inte förrän i tonåren.

Laktosintolerans är mycket ovanligt hos barn i förskoleåldern. Om ett litet barn har ont i magen är det därför viktigt att söka vård för att få rätt diagnos.

Finns tillfällig laktosintolerans?
Ja, en del barn/ungdomar kan få problem med laktos i samband med en mat-tarminfektion och vid celiaki (glutenintolerans) då tarmslemhinna är skadad och kan orsaka en tillfällig laktasbrist. När tarmfunktionen återgår till det normala tolereras mjölk och mjölkprodukter igen. Denna typ av laktosintolerans kallas för sekundär.

Hur ställs diagnosen?
Låglaktoskost användas vanligtvis då all mjölk och mjölkprodukter tas bort under två till fyra veckor för att notera om det blir någon förbättring. Därefter ges en gradvis återintroduktion med större mängd mjölk för att se om symtomen återkommer. Det finns dessutom blodprov eller belastning för att ställa diagnos. Tyvärr är de ofta opålitliga för barn. Gentest (ett blodprov) är betydelselöst för barn/ungdomar under femton årsålder. Testen visar bara om de kommer att utveckla laktosintolerans som vuxna.

För barn/ungdomar som inte tål mjölk bör utredning fokusera på bakomliggande orsak. Risken finns att man missar andra sjukdomar som försämrar tarmen såsom celiaki, irritable bowel syndrome (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), komjölksproteinallergi eller förstoppning. Självdiagnos är ofta felaktig och kan leda till onödiga dietrestriktioner.

Vilka mjölkprodukter kan laktosintoleranta äta?
Hårdost är naturligt laktosfri och går bra att äta. När man gör ost försvinner merparten av laktos i vasslen och resten bryts ned under lagringen.

Varför serveras inte laktosfri mat i kommunens skolrestauranger?
Ett stort antal vetenskapliga studier visar att laktosintoleranta kan äta minst 12 gram laktos utan problem. Större doser kan tolereras om de sprids över dagen. Forskning visar även att det är en fördel att tillföra en mindre mängd laktos via maten. På så sätt ser man till att produktionen av enzymet laktas inte helt upphör.

Vad innebär servering av låglaktos kost och 3-gramsgränsen?
Då de flesta laktosintoleranta tål en viss mängd laktos serveras dessa gäster maträtter med max 3 gram laktos. När en maträtt innehåller mer än 3 gram laktos lagas det låglaktos som inte överstiger den mängden. På menyn framgår det vilka maträtter som går bra att äta. Dryck är inte inräknat. Till de som önskar serveras laktosfri mjölkdryck.

Fakta om laktosintolerans

·         Ett stort antal vetenskapliga studier visar att laktosintoleranta kan inta 12-15 gram laktos utan att symtom uppkommer, speciellt när laktos konsumeras med annan mat.

·         Laktosintolerans är inte vanligt bland barn/ungdomar, särskilt inte i norra Europa.

·         Barn under förskole-/skolåldern som inte tål mjölk ska utredas för underliggande sjukdom.

·         Laktosintolerans är ofarligt men kan ge olika obehag i form av magknip, gasbildning eller lös avföring.

·         Laktosintolerans är ingen allergi till skillnad från mjölkproteinallergi som kan ge svåra besvär med livshotande symtom.

·         Undvikande av mjölk och mjölkprodukter rekommenderas inte till laktosintoleranta.

·         Laktosintolerans är inte någon sjukdom utan ett globalt normaltillstånd.

Läs mer på webbsidorna här nedan:

Vårdguiden Region Kalmar län
https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/allergier-och-overkanslighet/laktosintolerans/  

Nationellt kliniskt kunskapsstöd – laktosintolerans
https://nationelltklinisktkunskapsstod.se/dokument/Laktosintolerans_hos_barn

Laktosintolerans hos barn är ett överdiagnostiserat tillstånd (2012)
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2012/01/laktosintolerans-hos-barn-ar-ett-overdiagnostiserat-tillstand/

Lactose Intolerance: Common Misunderstandings (2019)
https://www.karger.com/Article/Fulltext/493669

Lactose intolerance: What is a correct management? (2019)
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30892454

Lactose intolerance: Overview (2018)
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK310267/

Prevalence, cause and diagnosis of lactose intolerance in children aged 1–5 years: a systematic review of 1995–2015 literature (2018)
http://apjcn.nhri.org.tw/server/APJCN/27/1/29.pdf

European Food Safety Authority (EFSA) (Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet)
https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.2903/j.efsa.2010.1777