Hantering av schaktmassor

1. Inledning

Återanvändning och återvinning av schaktmassor är positivt och kan leda till en god resurshushållning i samhället. Samtidigt finns det en risk att uppgrävda massor är förorenade och kan påverka människors hälsa eller på miljön genom en felaktig användning. Därför är det viktigt att veta massornas ursprung och innehåll samt att det hanteras rätt genom alla led från beställare via entreprenör till slutlig mottagare.

Schaktmassor betraktas så gott som alltid som ett avfall enligt definitionen i miljöbalkens 15 kapitel.

Enda undantaget till att massor inte är att betrakta som avfall är massor som grävs ut i samband med byggande, där det har säkerställts att massorna inte innehåller några föroreningar och massorna kommer att återanvändas på samma plats där de grävdes upp.

2. Föroreningar i schaktmassor

Innan ett schaktningsarbete påbörjas ska en bedömning göras om det finns risk för att marken är förorenad. För att få en uppfattning om vad det är för typ av massor kan följande frågor vara till hjälp:

  • Kommer massorna från en fastighet som finns med i Länsstyrelsens register över potentiellt förorenade områden?
  • Kommer massorna från en fastighet där saneringsarbeten pågår eller har genomförts?
  • Har marken fyllts ut med massor, som kan vara förorenade?
  • Sker schaktningen i vägbankar, bangårdar eller banvallar?
  • Finns eller har det funnits något på fastigheten som kan ha förorenat marken? Det kan till exempel ha varit industriverksamhet, avfallsupplag, lager av kemikalier, oljeavskiljare, cisterner eller tankar. Har det förekommit tankning av olja, bensin eller diesel?
  • Har det hänt några olyckor på platsen t.ex. spill eller brand?
  • Finns någon annan misstanke om att massorna kan vara förorenade?

Om svaret på någon av frågorna är "ja" bör provtagning av schaktmassorna ske. Den som tar emot schaktmassor behöver veta vilka föroreningar massorna innehåller. En strävan bör också vara att massor som uppkommit i en tätort inte flyttas utanför tätorten, då massor från en tätort generellt överstiger de bakgrundshalter av ämnen som normalt förekommer utanför tätorten.

3. Provtagning av schaktmassor

Vid provtagning är det viktigt att representativa prover tas och att massorna analyseras på relevanta parametrar. Behöver provtagning genomföras kan följande användas som vägledning:

  • Vid volymer på ca 200 kubikmeter bör minst ett samlingsprov tas ut och analyseras.
  • Vid volymer på upp till 2 000 kubikmeter bör minst 5 prover tas.
  • För volymer därutöver tas minst ett prov per ytterligare 1 000 kubikmeter.
  • Vid ledningsschakt ska minst ett samlingsprov tas var 50:e meter.
  • Finns misstankar om en förorening utefter begränsad sträcka, ska prov tas före, efter och vid den misstänkta föroreningen. Är det fråga om större ytor bör en särskild provtagningsplan upprättas.
  • Provtagningsresultatet ska bifogas massorna då de hanteras vidare.

Den som tar proverna behöver ha kunskap och erfarenhet av provtagning. Kända uppgifter om föroreningar avgör hur proverna ska analyseras. Om ni har dålig kunskap om massorna behöver analyser beställas för fler ämnen. Har ni inte själva den kompetensen för provtagning och val av analys behöver ni anlita en konsult.

4. Mellanlagring och materialåtervinning av schaktmassor

Lagring eller bearbetning av schaktmassor inför återvinning behöver anmälas till  samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun om:

  • mer än 10 ton massor lagras vid något tillfälle, på en annan plats än där de grävdes upp.
  • om massorna ska behandlas genom sortering, krossning eller motsvarande mekanisk bearbetning.

5. Schaktmassor i anläggningsarbeten

Om schaktmassor avses återanvändas på en ny plats bedöms detta som ”återvinning för anläggningsändamål” . Återanvändning och återvinning av schaktmassor får inte ske så att föroreningsbelastningen på den nya platsen ökar.

För att kunna återvinna massor ska det finnas ett tydligt syfte för anläggningsarbetet t.ex. vägbygge, bullervall eller utfyllnad inför en byggnation. Massorna får inte innehålla annat avfall som till exempel metall, plast, gummi som inte tillför konstruktionen något eller som ger ett skräpigt intryck. Det är beställaren av anläggningsarbetet som har ansvaret för att massorna hanteras på rätt sätt.

Det är hur stor risken är för att marken och vattnet förorenas som avgör om massorna kan användas för ett anläggningsarbete eller inte.

Det planerade anläggingsarbetet måste anmälas (se Anmälan nedan) till samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun om föroreningsrisken bedöms vara ringa. 

Om föroreningsrisken bedöms vara mer än ringa ska en ansökan om tillstånd ska göras till Länsstyrelsen.

Naturvårdsverket har tagit fram en handbok (2010:1) ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten” som ger vägledning i fråga om hur användningen av massorna kan bedömas och om användningen omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt dvs om föroreningsrisken kan bedömas vara ringa eller inte.

Om användningen av de aktuella schaktmassorna inte innebär någon föroreningsrisk kan följande lov eller tillstånd ändå behövas :

  • Marklov behövs om verksamheten medför att marknivån höjs eller sänks kan det behövas vilket söks på samhällsbyggnadskontorets byggavdelning.
  • Bygglov kan behövas inom detaljplanelagt område behövas vilket också söks på samhällsbyggnadskontorets byggavdelning.
  • Dispens från strandskyddslagen behövas inom strandskyddsområden. En sådan dispensansökan lämnas till samhällsbyggnadskontorets kansli- och miljövdelning eller i vissa fall till länsstyrelsen i Kalmar län.
  • Inom skyddade områden (Natur- och kulturreservat, Natura 2000-områden, riksintresse, fornlämning etc.) kan det krävas tillstånd/dispens från länsstyrelsen.
  • Samråd med länsstyrelsen kan krävas vid  förändring av naturmiljöer.

6. Asfalt i anläggningsarbeten

Även uppbruten asfalt klassas som ett avfall och ska hanteras på ett likartat sätt som schaktmassor. Asfalt, producerad före 1974, kan innehålla stenkolstjära med höga halter PAH (polyaromatiska kolväten). För att förhindra att dessa föroreningar sprids  finns restriktioner för dess användning. Vid misstanke om att den innehåller stenkolstjära bör provtagning ske med minst två prov var 100:e meter eller per 1 500 kvadratmeter.

Asfalt med lågt innehåll av stenkolstjära, det vill säga mindre än 70 mg/kg PAH-16, kan återvinnas i asfaltverk eller i övre lager av vägkropp på tidigare asfalterad väg utan att det behövs anmälan eller tillstånd.

Om asfalten innehåller mer än 70 mg/kg PAH-16 behöver en anmälan för att använda avfall i anläggningsarbeten göras till samhällsbyggnadskontoret. Likaså krävs en anmälan om asfalten ska användas på något annat sätt än för återvinning på tidigare asfalterad väg.  

Om asfalten ska användas på något annat sätt ska en anmälan göras för att använda avfall till anläggningsarbeten göras till samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun.

7. Anmälan

En anmälan görs bäst via blanketten "Miljöfarlig verksamhet - anmälan" eller blanketten "Avfall - uppläggning för anläggningsändamål" som ska skickas till samhällsbyggnadskontoret minst sex veckor  innan arbetet påbörjas.

De båda blanketterna nås via "Mina sidor/E-tjänster" i sidhuvudet på www.oskarshamn.se. Sök med till exempel med ordet "miljöfarlig" för att begränsa sökningen.