Tillbyggnad

En tillbyggnad är en ökning av byggnadens volym, antingen uppåt, neråt eller åt sidan. Om du exempelvis vill bygga till ditt bostadshus , göra takkupor eller gräva ut källare behöver du ett bygglov. Ett större skärmtak eller ett inglasat uterum är också exempel på tillbyggnader.

Från och med den 1 december 2025 börjar nya regler i plan- och bygglagen (PBL) att gälla. Riksdagen har beslutat om stora förändringar som påverkar hur bygglov prövas. Detta är en av de mest omfattande ändringarna på länge. 

Det här innebär förändringarna:

  • I många fall blir det lättare att bygga utan bygglov, till exempel för mindre åtgärder.
  • Samtidigt införs skärpta krav på bygglov i områden som är viktiga för totalförsvaret-, har ett särskilt kulturhistoriskt värde eller utanför sammanhållen bebyggelse.

Det innebär att vissa får större frihet att bygga, medan andra istället behöver bygglov för sådant som tidigare inte krävde det.

Vad gäller för dig som söker bygglov?

  • Om du redan har skickat in din ansökan: Vi handlägger ditt ärende enligt nuvarande regler, även efter den 1 december 2025.
  • Om du skickar in din ansökan från och med 1 december 2025: Då gäller de nya reglerna. Din ansökan bedöms enligt den nya lagstiftningen.

Vi uppdaterar informationen här på webbplatsen när de nya reglerna börjar gälla – så att du ser vad som gäller enligt den nya lagen.

Läs även: Nytt regelverk om bygglov beslutat i riksdagen, Boverkets webbplats

Nya byggregler från och med 1 juli 2025

Från och med den 1 juli 2025 börjar nya byggregler om tekniska krav att gälla. De nya kraven gäller för alla som vill bygga nytt, bygga till, renovera eller ändra en byggnad.

De nya reglerna säger inte längre hur något ska byggas, utan bara vad resultatet ska bli. Det innebär att det är du som byggherre som ansvarar för att visa att dina lösningar uppfyller reglerna. Exempelvis genom teknisk dokumentation, beräkningar eller certifierade lösningar. 
De nya reglerna ersätter Boverkets gamla byggregler (BBR) och eurokoder (EKS).

Viktigt att veta

  • Övergångsperiod (1 juli 2025 – 30 juni 2026). Om din ansökan kommer in mellan 1 juli 2025 och 30 juni 2026, kan du välja om du vill följa de gamla (BBR och EKS) eller de nya reglerna. Tänk på att det inte går att kombinera de olika regelverken.

  • Observera, görs inget aktivt val kommer ansökan automatiskt handläggas efter de nya byggreglerna.

  • Efter 1 juli 2026 gäller bara de nya byggreglerna.

För mer information

För mer detaljerad information om de nya reglerna och övergångsperioden besök Boverkets webbplats.

Nya byggregler 2025, Boverkets webbplats

Byggpott

De nya reglerna i plan- och bygglagen innebär att det blir viktigare att ta reda på om en åtgärd kräver bygglov. De tidigare reglerna för attefallshus och friggebodar tas bort. I stället införs ett generellt krav på bygglov för all nybyggnad, men med en så kallad "byggpott" per tomt.

För att veta om din åtgärd kräver bygglov behöver du räkna ihop hur stor yta som respektive byggnad som redan finns på din tomt. I beräkningen ska du ta med alla befintliga byggnader på tomten som är undantagna från bygglov. Byggnader som ni har beviljats lov på tidigare behöver ni inte ta med i beräkningen.

Du behöver bygglov om den sammanlagda inom tomten byggnadsytan överstiger:

  • 45 kvadratmeter inom detaljplanelagt område
  • 65 kvadratmeter utanför detaljplanelagt område

Till byggpotten räknas alla till- och nybyggnader av komplementbyggnader- eller komplementbostadshus på fastigheten. Åtgärder som redan har bygglov ska däremot dras av. Samtidigt ska även åtgärder som är olovliga, anmälningspliktiga eller tidigare varit lovfria – till exempel skärmtak – räknas med i byggpotten.

För att vi ska kunna göra en korrekt bedömning behöver ni ha en tydlig överblick över vilka bygglov som finns för fastigheten.

Undantag – när extra krav kan gälla

Även om din byggnad ryms inom byggpotten kan bygglov ändå krävas i vissa fall, till exempel om:

  • byggnaden placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter och grannen inte godkänner placeringen
  • fastigheten ligger inom riksintresse för totalförsvaret
  • byggnaden placeras närmare än 30 meter från järnväg
  • fastigheten ligger inom ett område för kulturmiljö, eller andra värdefulla värden.

Om du vill se detaljplanen som gäller för din fastighet kan du använda vår webbkarta och söka fram din fastighet. Karta detaljplaner och fastighetsinformation

Om fastigheten ligger inom strandskyddat område kan du behöva ansöka om strandskyddsdispens. Mer information om strandskydd.

Kontakta gärna byggfunktionen om du har frågor om din ansökan.

Dokumentation och ansvar vid grannegodkännande

Om du ska bygga närmare tomtgräns än 4,5 meter ska du ha ett skriftligt godkännande på exempelvis en situationsplan som visar byggnadens placering av berörd granne. Annars kan åtgärden inte antas vara lovfri och anses som en olovlig byggnation.

Ett grannegodkännande kan tas tillbaka - även efter att byggnaden har uppförts. Därför är det viktigt att ni skriver ner vad ni har kommit överens om. Var tydliga med vad som ska byggas, var det ska stå och låt gärna grannen godkänna handlingarna skriftligt. Eftersom ni har bedömt att åtgärden inte är bygglovspliktig behöver ni inte skicka in handlingarna till kommunen.

Om ni bygger något och grannen senare tycker att det inte stämmer överens med det ni kommit överens om, eller inte passar in, kan ni behöva rätta till det. Det kan innebära att ni måste ta bort det som byggts.

Frivilligt lov

Är du osäker på om din åtgärd kräver bygglov eller anmälan? Då kan du ansöka om ett frivilligt lov. Det är ett sätt att få ett tydligt och bindande beslut från kommunen.

När du söker ett frivilligt lov prövar vi de åtgärder du planerar, även om de egentligen inte kräver lov enligt detaljplanen. Beslutet ger trygghet för framtiden, eftersom det som har prövats inte kommer att leda till tillsyn i efterhand.

Läs mer om frivilligt lov samt start- och slutbesked på Boverkets webbplats.

Om du har fått ett frivilligt bygglov och följer det, kan ingen byggsanktionsavgift tas ut för åtgärden.

Varsamhet och förbud mot förvanskning

Enligt plan- och bygglagen får byggnader, andra byggnadsverk och bebyggelseområden inte förvanskas. Det innebär att deras särskilda värden ska bevaras. Detta är extra viktigt för byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Reglerna gäller för alla åtgärder du planerar att göra på din fastighet – även sådant som inte kräver bygglov.

Vad innebär varsamhetskravet?

Även om en åtgärd inte är lovpliktig måste du utföra den så att byggnadens och områdets värden inte går förlorade. Det kan till exempel gälla:

  • färgsättning
  • materialval
  • att bevara byggnadens karaktärsdrag
  • att ta hänsyn till tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
  • Invändigt kan det handla om att bevara till exempel lister, skåpstommar, en kakelugn eller befintliga ytskikt.

Kontakta gärna samhällsbyggnadskontoret eller Kalmar läns museum för råd och stöd.

När åtgärden inte kräver lov – men kräver anmälan

Även fast åtgärden inte kräver lov så kräver åtgärden anmälan om följande

  • ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt.
  • ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens brandskydd påverkas väsentligt
  • installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad.
  • installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad.

Kom ihåg att även fast åtgärden inte kräver lov- eller anmälan så har man projekteringskrav och det krävs enligt de nya byggreglerna att man dokumenterar hela byggnationen med fackmannamässiga ritningar och egenkontroller. Dessa ska man kunna lämna in vid eventuell tillsyn.

Läs mer om anmälningsplikten på Boverkets webbplats

Tillbyggnader inom detaljplan – gäller huvudbyggnad

Enligt plan- och bygglagen (9 kap. 10 §) behöver du inte söka bygglov för att bygga till en huvudbyggnad (alltså inte en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus) om följande villkor är uppfyllda:

  • Tillbyggnaden får ha en bruttoarea och/eller öppenarea på högst 30 kvadratmeter.
  • Tillbyggnaden får inte byggas högre än byggnadens befintliga taknock.
  • Alla tillbyggnader som redan gjorts utan lov ska räknas med, och tillsammans får de vara högst 30 kvadratmeter.

Du ska räkna in alla tidigare tillbyggnader som varit bygglovsbefriade enligt nuvarande eller äldre regler. (till exempel skärmtak, takkupor och andra attefallsåtgärder)

Förtydligande

Enligt detta undantag kan man uppföra tillbyggnader såsom takkupor, balkonger och liknande.

Tillbyggnader inom detaljplan – gäller komplementbyggnader eller komplementbostadshus

Enligt plan- och bygglagen (9 kap. 11 §) krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus inom detaljplan om:

  • Tillbyggnaden får en byggnadsarea på högst 30 kvadratmeter.
  • Tillbyggnaden får en byggnadsarea som är mindre än huvudbyggnadens byggnadsarea.
  • Tillbyggnaden får en taknockshöjd på högst 4 meter.
  • Den placeras inom den egna tomten.
  • Alla komplementbyggnader på tomten får tillsammans ha en byggnadsarea på högst 45 kvadratmeter. (till exempel skärmtak)

Du ska räkna in alla tidigare tillbyggnader som varit bygglovsbefriade enligt nuvarande eller äldre regler.

Förtydligande

Enligt detta undantag kan man utföra tillbyggnader som tar markyta i anspråk, alltså inte sådana tillbyggnader som är på höjden.

Tillbyggnader utanför detaljplan – gäller komplementbyggnader eller komplementbostadshus

Enligt plan- och bygglagen (9 kap. 12 §) behöver du inte bygglov för att bygga till en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus utanför detaljplan, om:

  • Tillbyggnaden får en byggnadsarea på högst 50 kvadratmeter.
  • Tillbyggnaden är mindre än huvudbyggnadens byggnadsarea.
  • Taknockshöjden är högst 4,5 meter.
  • Byggnaden placeras inom tomten.
  • Alla komplementbyggnader på tomten får tillsammans ha en byggnadsarea på högst 65 kvadratmeter.

Du ska räkna in alla tidigare tillbyggnader som varit bygglovsbefriade enligt nuvarande eller äldre regler. (till exempel skärmtak eller byggnader som tidigare har varit undantagna från lovkrav vid byggnation utanför detaljplan)

Förtydligande

Enligt detta undantag kan man utföra tillbyggnader som tar markyta i anspråk, alltså inte sådana tillbyggnader som är på höjden.

Viktigt

Om du planerar att göra en tillbyggnad som i vanliga fall är bygglovsbefriad, och samtidigt söker bygglov för ett en- eller tvåbostadshus på samma tomt, behöver tillbyggnaden ändå ingå i bygglovsansökan. Den ska då redovisas separat och tydligt skiljas från övriga åtgärder.

Följande handlingar behöver du lämna in:

  • Ansökan om bygglov (ansökan om bygglov, marklov, rivningslov)
  • Anmälan kontrollansvarig, vid större eller komplicerade åtgärder (anmälan om kontrollansvarig)
  • Situationsplan (karta över tomten), skala 1:500 – En situationsplan är en karta över fastigheten. Kartan ska vara måttsatt och visa alla byggnader. Kartan ska tydligt visa vad som är nytt genom måttsättning. Kortaste avstånd mellan byggnader och tomtgränser ska också anges. Byggnadens höjd ska anges, med föreslagen sockelhöjd eller färdig golvhöjd. 
  • Planritning, skala 1:100 – På planritningar ska utvändiga mått redovisas. Ritningen ska visa rummens funktioner, exempelvis förråd. Eventuell fast inredning och möblering ska också visas.  
  • Fasadritning, skala 1:100 – Ange väderstreck vid alla fasader. Redovisa tak- och fasadmaterial och färgval. På fasaderna ska befintliga och blivande marklinjer visas till tomtgränser.
  • Sektionsritning, skala 1:100 – En sektionsritning ska visa byggnadens grundläggning, bjälklag, bärande väggar och takkonstruktion i ett tvärsnitt. Den invändiga takhöjden (rumshöjd), takvinkel, byggnadshöjd och nockhöjd ska visas på sektionen.

Alla handlingar ska vara fackmannamässigt utförda, skalenliga och måttsatta. Ritningar ska inte vara på rutat papper eller tredimensionellt (3D).

Exempel på ritningar för bygglov och anmälan

Vi kan behöva fler handlingar för att göra en bedömning av ditt ärende. I så fall kontaktar vi dig om vad som behövs.

Om du saknar en situationsplan kan du beställa ett kartutdrag eller en bygglovskarta från vår kartfunktion. Ring Servicecenter 010-35 60 000 eller skicka e-post till kartavdelningen@oskarshamn.se. Du kan läsa mer om vilka kartprodukter som finns och kostnader på sidan om Kartprodukter.

Om det inte behövs ett tekniskt samråd behöver du lämna in handlingar för ett startbesked:

  • Kontrollplan – En kontrollplan är ett dokument som ska innehålla de viktigaste kontrollerna och riskmomenten som ska genomföras i ditt projekt. Vad som ska kontrolleras beror på vilken åtgärd projektet gäller. Det är byggherren som ansvarar för att en kontrollplan tas fram och att den följs.När en kontrollansvarig behövs i ärendet hjälper de dig att ta fram ett förslag till kontrollplan. Om det inte krävs en kontrollansvarig i ärendet och du känner dig osäker på hur en kontrollplan ska se ut, kan du kontakta en kontrollansvarig som hjälper dig. Om du själv vill ta fram en kontrollplan så finns här Exempel på kontrollplan.

    Du kan läsa mer om kontrollplan på Boverkets webbplats

  • Konstruktionshandling – Konstruktionshandlingen kan vara en ritning eller beskrivning som redovisar byggnadens bärande konstruktion. En byggnads bärande konstruktion består av grund, stomme och tak. Konstruktionshandlingen ska innehålla detaljerad information om materialval och dimensioner för de bärande delarna. Om du som byggherre inte har kunskap i byggkonstruktioner, bör du kontakta en konstruktör för att få råd och stöd med att ta fram det vi behöver.

  • Materialinventering av bygg- och rivningsavfall – En materialinventering behöver göras innan du ska bygga eller riva något. En materialinventering identifierar vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand och vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Resultatet från inventeringen är ett viktigt underlag när du ska ta fram din kontrollplan. Läs mer om materialinventering av bygg- och rivningsavfall på Naturvårdsverkets webbplats

Ansökan kan skickas per post till Samhällsbyggnadskontoret, Box 706, 572 28 Oskarshamn eller lämnas in via e-post till sbk@oskarshamn.se

Bra att tänka på

  • Om du lämnar in en komplett ansökan med tydliga och fackmannamässiga handlingar förkortar du tiden för vår handläggning.
  • De handlingar du skickar in gäller för ditt beslut om bygglov. Om du vill göra ändringar kan du behöva skicka in en ny ansökan och få ett nytt bygglov.

En kontrollansvarig är din hjälp när du som byggherre ska genomföra ett byggprojekt. Den kontrollansvarige ska medverka till att bygglagstiftningens krav uppfylls. Men det är du som byggherre som har ansvar för att se till att kraven i plan- och bygglagen uppfylls. Den kontrollansvarige ska vara certifierad. Läs mer om certifierade kontrollansvariga på Boverkets webbplats.

Olika begrepp

Det finns tre förekommande mätbegrepp som plan- och bygglagen hänvisar till och det är följande:

Byggnadsarea (BYA)

Byggnadsarea är den area som en byggnad upptar på marken, inklusive ytterväggar och utkragande byggnadsdelar (mindre utstickande fasaddelar liksom listverk, portomfattningar eller kortare takutsprång räknas inte med). Ett enplanshus och ett tvåplanshus med samma yttermått har samma byggnadsarea.

Tänk på att till exempel carport och skärmtak räknas in i byggnadsarean.

All byggnadsarea är också antingen öppenarea eller bruttoarea (se beskrivningarna nedan).

Bruttototalarea (BTA)

Brutttototalarean är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med.

Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.

Tänk på att ett inglasat uterum eller inglasad balkong räknas som bruttoarea.

Öppenarea (OPA)

Öppenarea omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.

I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage/carport och liknande.

Läs mer på Svenska institutet för standarders webbplats

  • En tomt är inte samma sak som en fastighet.
  • En tomt kan inte omfatta allmän plats, till exempel gator eller parker.
  • En tomt är mark som har byggnader på sig, tillsammans med den mark som behövs för att byggnaderna ska fungera.
  • En tomt kan bestå av flera byggnader.

Läs mer om tomter på Boverkets webbplats

Bygglovsguiden

Gå gärna in på Bygglovsguiden som hjälper dig genom bygglovsprocessen,  steg för steg.