Komplementbyggnad eller komplementbostadshus

Du får bygga en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus utan bygglov om följande villkor uppfylls:

• Byggnaden får maximalt vara 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utanför detaljplan.
• Byggnaden får inte vara större än huvudbyggnaden som den kompletterar.
• Taknockshöjden får vara högst 4 meter.
• Byggnaden ska placeras inom tomten.
• Tillsammans med övriga komplementbyggnader på tomten får den totala byggnadsarean vara högst 45 kvadratmeter inom detaljplan och 65 kvadratmeter utanför detaljplan (inkluderar äldre undantag som friggebodar och attefallshus).
• Byggnaden får inte uppföras inom områden med särskilt bevarandeskydd, såsom kulturmiljöer.
• Byggnaden får inte uppföras inom riksintresse för totalförsvaret.
• Byggnaden får inte uppföras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter utan grannes godkännande eller närmare järnväg än 30 meter utan tillstånd från infrastrukturförvaltaren.
• Byggnaden får inte uppföras inom områden som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser har särskilda skyddsbestämmelser, till exempel för att förebygga markförorening, olyckor, översvämning eller erosion.

Observera att även om bygglov inte krävs kan det fortfarande behövas anmälan för installationer i byggnaden, till exempel el, vatten eller avlopp.

Tillbyggnader

Du får bygga en tillbyggnad på en byggnad med max 30 kvadratmeter bruttoarea eller öppen area, förutsatt att det inte är en komplementbyggnad eller komplementbostadshus. Exempel på tillbyggnader kan vara balkong, takkupa eller taklyft.

• Tillbyggnaden ska följa detaljplanen om det inte gäller en- eller tvåbostadshus.
• Tillbyggnaden får inte överstiga byggnadens taknock.
• Tillsammans med andra tillbyggnader på byggnaden får den totala bruttoarean eller öppna arean inte överstiga 30 kvadratmeter.
• Byggnaden får inte uppföras inom områden som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser har särskilda skyddsbestämmelser, till exempel för att förebygga markförorening, olyckor, översvämning eller erosion.

Vid beräkning av ytor ska även andra tillbyggnader som inte krävt bygglov, till exempel skärmtak, takkupor och anmälningspliktiga tillbyggnader, räknas in.

För tillbyggnader på komplementbyggnader eller komplementbostadshus gäller att byggnaden efter tillbyggnaden inte får bli större än 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utanför detaljplan, förutsatt att följande villkor uppfylls:

• Byggnaden får inte bli större än huvudbyggnaden som den kompletterar.
• Taknockshöjden får vara högst 4 meter.
• Byggnaden ska placeras på tomten.
• Tillsammans med övriga komplementbyggnader på tomten får den totala byggnadsarean vara högst 45 kvadratmeter inom detaljplan och 65 kvadratmeter utanför detaljplan. Här räknas även äldre undantag som friggebodar och attefallshus in.
• Byggnaden får inte uppföras inom områden med särskilt bevarandeskydd, som kultur- eller bebyggelsemiljöer.
• Byggnaden får inte uppföras inom riksintresse för totalförsvaret.
• Byggnaden får inte uppföras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter utan grannes godkännande, eller närmare järnväg än 30 meter utan tillstånd från infrastrukturförvaltaren.
• Byggnaden får inte uppföras inom områden som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser har särskilda skyddsbestämmelser, till exempel för att förebygga markförorening, olyckor, översvämning eller erosion.

Observera att även om bygglov inte krävs kan anmälan fortfarande behövas, exempelvis vid ändring av bärande konstruktion eller ventilation.

Ekonomibyggnader

Tillbyggnader på ekonomibyggnader är undantagna från bygglov, förutsatt att byggnaden används uteslutande i verksamheter som jordbruk eller fiske.

Ändra användning, ombyggnation

Du får inreda ytterligare en bostad i en komplementbyggnad utan bygglov, eller inreda en extra bostad i ett enbostadshus, så länge de villkor som gäller för bygglovsfrihet följs. Du kan även ändra användningen av en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus utan bygglov under samma villkor.

Utanför detaljplan, eller i områden som ingår i sammanhållen bebyggelse, krävs inte bygglov för att inreda en eller flera lokaler, förutsatt att den sammanlagda bruttoarean inte överstiger 50 kvadratmeter.

Uppförande av murar, plank och altaner

Du behöver inte bygglov för murar, plank och altaner inom detaljplan om de uppfyller följande:

• Murar och plank får ha en höjd under 1,8 meter om de placeras inom 3,6 meter från en byggnad.
• Murar och plank får ha en höjd under 1,2 meter om de placeras längre än 3,6 meter från en byggnad.
• Altaner får ha en byggnadsarea mindre än 50 kvadratmeter.

Bygglov krävs om:

• Muren eller planket är högre än 1,8 meter och ligger inom 3,6 meter från en byggnad.
• Muren eller planket är högre än 1,2 meter och ligger längre än 3,6 meter från en byggnad.
• Altanen är 50 kvadratmeter eller större.

Ytterligare begränsningar:

• Anläggningen får inte uppföras inom områden med särskilt bevarandeskydd, såsom riksintressen, bebyggelsemiljöer eller kulturmiljöer.
• Anläggningen får inte uppföras inom riksintresse för totalförsvaret.
• Anläggningen får inte placeras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter utan grannes godkännande, eller närmare järnväg än 30 meter utan tillstånd från infrastrukturförvaltaren.
• Byggnaden får inte uppföras inom områden som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser har särskilda skyddsbestämmelser, till exempel för att förebygga markförorening, olyckor, översvämning eller erosion.

Observera att bygglov kan krävas även om ovanstående regler följs, till exempel om detaljplanen innehåller geotekniska skydd eller andra särskilda bestämmelser.

Bygglov krävs bland annat när du ska:

• bygga en ny byggnad eller anläggning
• göra en tillbyggnad
• glasa in en altan
• ändra en byggnads utseende, till exempel vid byte av kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt vid insättning, byte eller borttagning av fönster och dörrar.
• uppföra murar eller plank
• flytta en befintlig byggnad
• ändra användningssätt av en byggnad
• anlägga en parkering
• Inreda ytterligare en bostad eller lokal i en befintlig byggnad

För områden utanför sammanhållen bebyggelse och detaljplanerat område kan det finnas undantag från bygglov och anmälan. Kontakta gärna byggavdelningen för mer information om vad som gäller för just ditt projekt.

Mer information om bygglov

För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid:

• Rivning av en byggnad eller del av en byggnad 
• Ändring av en bärande konstruktion
• Installation eller väsentlig ändring av eldstad, rökkanal, hiss eller ventilation
• Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vatten och avlopp
• Ändring av en byggnad som påverkar brandskyddet
• Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk

Kontakta gärna byggnadsinspektören för mer information om vad som gäller för just ditt projekt.

Mer information om anmälningspliktiga åtgärder

Handlingar som vanligtvis krävs vid ansökan om bygglov

• Ansökan om bygglov - blankett
• Situationsplan, skala 1:500 - På ritningen ska du markera var byggnaden och eventuella anläggningar ska placeras. Måttsätt sedan ritningen genom att skriva in avståndet från byggnaden till tomtgränsen. Placeras byggnaden nära tomtgränsen kan du behöva visa hur du skyddar mot brandspridning. Markera gärna viktiga höjdpunkter i ritningen, till exempel marknivåer.
• Planritning, skala 1:100 - En planritning är en ritning sedd ovanifrån. Den ska visa rummens funktioner och gärna även fönster och fast inredning. Alla mått ska finnas med i ritningen.
• Fasadritning, skala 1:100 - En fasadritning är en ritning sedd från sidan. Den ska tydligt visa var fönster och dörrar sitter. Ritningen ska också ange vilket fasadmaterial och vilken färg eller färgkod som används. Detsamma gäller takmaterial och takets färg. Om byggnaden har kulturvärden eller kräver särskild varsamhet kan du behöva skicka in kompletterande bilder innan vi kan fatta beslut.
• Sektionsritning, skala 1:100 - En sektionsritning visar byggnaden i ett tvärsnitt, sett från sidan. Ritningen ska visa de viktigaste bärande delarna och hur de är förankrade från grunden och uppåt.
• Nybyggnadskarta - Vid större åtgärder, till exempel när du bygger ett nytt bostadshus, behövs en nybyggnadskarta (ersätter situationsplan). Den beställer du från kommunens kartfunktion.
• Anmälan om kontrollansvarig, vid större eller komplicerade åtgärder - blankett - I vissa fall behöver du anlita en kontrollansvarig. Det gäller oftast vid nybyggnation, men kan också krävas vid större till- eller ombyggnationer, till exempel när kök eller badrum påverkas. En kontrollansvarig behövs även om andra omständigheter gör att projektet kräver noggrannare kontroller.

Inför startbesked kan ni ibland behöva ta fram följande:

• Konstruktionsritning - En konstruktionsritning visar hur byggnadsverket ska uppföras. Hur detaljerad ritningen behöver vara beror på åtgärdens storlek och omfattning. Vid dimensioneringskontroll krävs alltid konstruktionsdokumentation.
• Kontrollplan - En kontrollplan krävs vid de flesta byggprojekt. Hur omfattande planen behöver vara beror på åtgärdens typ och komplexitet. Kontrollplanen beskriver vilka kontroller byggherren ska göra för att visa att plan- och bygglagen följs. Dessa kontroller brukar oftast ställas mot antingen föreskrifter eller handlingar.
• Brandskyddsbeskrivning - En brandskyddsbeskrivning krävs när åtgärden påverkar krav i Boverkets byggregler. Beskrivningen ska anpassas efter det aktuella projektet.
• Materialinventering av bygg- och rivningsavfall - En materialinventering visar vilka material som kan bli avfall i projektet. Det är särskilt viktigt vid rivningar.

Handlingar som också kan behövas

• Rivningsbeskrivning - Vid rivning ska du beskriva hur damm, buller, brandrisk och andra skadliga föroreningar hanteras. Om material behöver förstöras ska planen för detta ingå.
• Bevis om färdigställandeskydd - I vissa ärenden krävs ett färdigställandeskydd, ofta vid total- eller delad entreprenad. Skyddet innebär att byggherren kan få ersättning om en entreprenör till exempel går i konkurs. Beloppet motsvarar vanligtvis cirka 10 procent av kontraktssumman.
• Skyddsrumsyttrande (sakkunnigt utlåtande) - Om byggnationen sker i en byggnad med skyddsrum behövs ofta ett skyddsrumsyttrande inför startbeskedet.
• Tillgänglighetsbeskrivning (certifierad sakkunnig tillgänglighet) - Vid vissa åtgärder, särskilt i publika lokaler, behöver en certifierad tillgänglighetssakkunnig ta fram ett utlåtande om tillgängligheten.
• Yttrande från skyddsombud eller arbetstagarorganisation - Vid ärenden som berör arbetslokaler kan byggherren behöva involvera skyddsombud tidigt i processen. Skyddsombudet ska kallas till tekniskt samråd om åtgärden kräver det.
• Teknisk beskrivning av byggnaden - I enklare ärenden kan en teknisk beskrivning räcka. Den kan omfatta information om exempelvis konstruktion, ventilation och dagsljusförhållanden.
• Konstruktionsdokumentation enligt EKS 12, 29 § Avdelning A - Konstruktionsdokumentation krävs för byggnader större än 50 kvadratmeter eller för byggnader som inte är tillfälliga. Ibland krävs den även vid ändringar. Dokumentationen ska beskriva byggnadens konstruktion, material, livslängd, särskilda säkerhetsåtgärder samt vilket regelverk och dimensioneringssystem som använts. Den ska senast lämnas in till slutsamrådet.
• Geoteknisk beskrivning - Vid markarbeten eller åtgärder som påverkar laster i konstruktionen behöver markförhållandena redovisas. En geotekniker eller annan sakkunnig kan hjälpa till att ta fram ett förslag på grundläggning.
• Energibalansberäkning (primärenergital, U‑värden, installerad eleffekt) - Vid vissa åtgärder, framför allt vid nybyggnation, krävs en energibalansberäkning. Den visar byggnadens projekterade energianvändning och omfattar bland annat uppvärmda ytor, byggmaterial, köldbryggor och uppvärmningssystem. Beräkningen används för att kontrollera att den färdiga byggnaden uppfyller de projekterade energikraven.
• Redovisning av energihushållning enligt BBR 9:9 - Vid tillbyggnader eller andra ändringar behöver U-värden för tak, golv, väggar, fönster och dörrar redovisas. Det kan göras i text eller direkt på ritning.
• Redovisning av energihushållning enligt PBF 3:14 (U‑värden, fritidshus) – Vid byggande av vissa fritidshus, även om de omfattas av undantag i energihushållningen, krävs att byggnaden uppförs energieffektivt. Detta är viktigt både för energianvändningen och för att förebygga fuktskador och mögel. Du behöver redovisa byggnadens U‑värden samt uppvärmningssystem.
• Ritning på värmesystem - Vid ändringar eller nyinstallationer av värmesystem ska ritning lämnas som visar systemets utformning, till exempel golvvärme eller radiatorer. Ritningen ska även innehålla dimensionering för att säkerställa god termisk komfort och undvika drag eller ohälsa i byggnaden.
• Ritning på vatten och avlopp - Vid ändringar eller nyinstallationer av vatten- och avloppssystem ska ritning redovisa rördragning, material, kopplingar, avstängningar och dimensioner. Dimensioneringen ska klara nytillkomna enheter.
• Ritning på yttre ledningar (vatten, avlopp, el och fiber)
  Vid ändringar eller nybyggnationer som påverkar utvändiga ledningar ska dessa redovisas på en situationsplan, inklusive dimensioner och förläggningsdjup.
• Dagvattenbeskrivning - Ibland behöver du redovisa hur dagvatten hanteras på tomten för att säkerställa att vattnet varken belastar grannars fastigheter eller skadar byggnader. Det är också viktigt att vattnet inte skadar recipienten, det vill säga det system eller den plats som tar emot vattnet, till exempel ett dike, en sjö, ett vattendrag eller en kommunal dagvattenledning.
  Redovisningen kan visa lösningar som dammar, stenkistor eller andra åtgärder som fördröjer dagvattnet på tomten. I vissa fall behöver du även beräkna hur mycket hårdgjord yta som finns och åt vilket håll dagvattnet rinner. Brunnar med dimensioner kan behöva ritas in. Det kan räcka att beskriva detta i text, men vid större projekt kan det behövas en markplansritning.
• Säkerhetsbeskrivning - Säkerhetsbeskrivningen visar vilka åtgärder som vidtas för att förebygga olyckor och skador vid användning av byggnaden. Det kan handla om skydd mot fall, klämning eller sammanstötning, brännskador, explosioner, instängning, förgiftning, elchocker eller olyckor på tomten. Du behöver inte lämna in en separat beskrivning – innehållet kan redovisas på olika sätt, antingen i text eller på ritning, beroende på åtgärdens omfattning. Vanliga exempel är installation av hissar eller andra motordrivna anordningar, elsäkerhet, belysning, halk- och taksäkerhet.
• Buller- och akustikbeskrivning - Vid nybyggnation eller ändringar av bostäder och lokaler ska det finnas en beskrivning av hur buller hanteras. Vid enklare projekt kan detta framgå av planritningen, medan större projekt kan kräva fullständig projektering och ljudmätning.
• Prestandadeklaration eldstad - Vid nyinstallation eller ändring av eldstad ska produktens egenskaper redovisas för att bedöma dess lämplighet. Detta kallas ofta prestandadeklaration. För eldstäder utan produktinformation, som öppna spisar, kakelugnar eller vedspisar, räcker det med bilder och en beskrivning av hur installationen ska utföras.
• Prestandadeklaration rökkanal - Vid nyinstallation eller ändring av rökkanal behövs ofta en prestandadeklaration från tillverkaren. Vid murade skorstenar kan bedömning göras utifrån kanalritning och provtryckning för att säkerställa korrekt funktion och säkerhet.

Vi kan behöva fler handlingar för att göra en bedömning av ditt ärende. I så fall meddelar vi dig vad som behövs.

Om du behöver beställa en kartprodukt, exempelvis nybyggnadskarta eller en situationsplan (kartutdrag, bygglovskarta) kontakta kartavdelningen via Servicecenter 010-35 60 000 eller skicka e-post till kartavdelningen@oskarshamn.se.  Du kan läsa mer om vilka kartprodukter som finns och kostnader på Kartprodukter.

Ansökan med tillhörande handlingar kan skickas per post till Samhällsbyggnadskontoret, Box 706, 572 28 Oskarshamn eller via e-post till sbk@oskarshamn.se

Bra att tänka på:

• Det är viktigt att du har tänkt igenom vad du ska bygga innan du lämnar in din ansökan. De handlingar du skickar in gäller för ditt beslut om bygglov och ska följas. Om du vill göra ändringar kan du behöva skicka in en ny ansökan och få ett nytt bygglov.
• Alla handlingar ska vara fackmannamässigt utförda, skalenliga och måttsatta. Ritningar ska inte vara på rutat papper eller i 3D.
• På situationsplanen är det viktigt att ange avstånd till tomtgränser och närliggande byggnader. Byggnader och tillbyggnaders mått ska också redovisas.
• Vid tillbyggnad eller ombyggnad ska det tydligt framgå vad som är befintligt och vad som är nytt på alla ritningar.
• Plan-, fasad- och sektionsritningar ska överensstämma med varandra.

Om du lämnar in en komplett ansökan med tydliga och korrekta handlingar förkortar du tiden.  Kontakta gärna byggavdelningen om du behöver information om ansökan och vilka handlingar som kan behövas.

Startbesked

Startbeskedet innebär att du fått vårt godkännande på att påbörja ett byggprojekt eller en åtgärd. Ett startbesked behövs för alla projekt som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. För att få ett startbesked, ska du som är byggherre, kunna visa att ditt byggprojekt antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen. Det sker bland annat genom den kontrollplan som du har lämnat in.

Har du ansökt om bygglov får du ibland ditt bygglov och startbesked på samma beslut. I vissa fall krävs det att vi träffas för ett tekniskt samråd. Det innebär att du får ditt startbeskedet efter ditt bygglov. När vi ses under det tekniska samrådet får du veta vilka handlingar som du behöver lämna in för att vi ska kunna ge dig ett startbesked.

På startbeskedet finns det sedan information om vilka handlingar som behövs för att vi ska kunna utfärda ett slutbesked.

Slutbesked

Slutbeskedet innebär att det du har byggt är godkänt. Har du till exempelvis byggt en tillbyggnad eller ett garage innebär slutbeskedet att byggnaden är godkänd och säker så du får börja använda den. I mer omfattande ärenden, där tekniskt samråd krävts, kommer vi att hålla ett slutsamråd innan slutbesked kan utfärdas.

När du sedan är klar med byggnationen ska du skicka in de handlingarna som är begärda i startbeskedet för att vi ska kunna utfärda ett slutbesked. Ett slutbesked innebär att åtgärden får tas i bruk och att ärendet kan avslutas. I mer omfattande ärenden, där tekniskt samråd krävts, kommer vi att hålla ett slutsamråd innan slutbesked kan utfärdas.

En bygglovspliktig åtgärd får inte påbörjas eller tas i bruk innan samhällsbyggnadsnämnden gett ett startbesked respektive ett slutbesked.

Du behöver inte bygglov för att installera en eldstad. Däremot krävs en anmälan om du vill installera en ny eldstad, till exempel braskamin eller öppen spis, eller skorsten/rökkanal. Detta gäller också om du installerar eller byter braskassett eller spisinsats som kan leda till ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer eller annan förändring av eldstadens funktion.

Du behöver lämna in en anmälan med tillhörande handlingar och få ett startbesked innan du får påbörja åtgärden. De handlingar som behövs är en plan- och fasadritning och prestandadeklarationer.

Rådgör gärna med sotaren i tidigt skede för att ta reda på förutsättningarna för installationen.

Eldstad och kamin – installation eller väsentlig ändring

Krävs det bygglov för solceller eller solfångare?

För en- och tvåbostadshus krävs normalt inte bygglov för solceller eller solfångare inom detaljplan under förutsättning att:

• de ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
• de ska följa byggnadens form och takets vinkel
• de får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt
• de får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret
• att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Vi rekommenderar dock dig att alltid ta kontakt med byggfunktionen innan du påbörjar arbetet för att vi ska kunna göra en bedömning om byggnaden eller bebyggelseområdet är särskilt värdefull. Byggnaden behöver inte vara märkt i en detaljplan eller liknande för att åtgärden ska kunna innebära en förvanskning.

Observera att för paneler som är uppresta i annan vinkel än byggnadens takvinkel krävs i regel bygglov. Även så kallade tak- eller fasadintegrerade solceller kräver i regel lov.

För övriga byggnader, som inte är en- eller tvåbostadshus, krävs bygglov för installation av solceller eller solfångare om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Kontakta byggavdelningen för en bedömning om lov krävs.

Även om åtgärden inte kräver lov, kan åtgärden beröra bärande konstruktion och då kräva en anmälan. Kontakta byggnadsinspektör för mer information.

Mer information om solceller och solfångare