Familjerätt, föräldraskap och adoption

Om du vill skiljas vänder du dig till tingsrätten. Du kan ansöka om skilsmässa på egen hand eller gemensamt med din maka eller make. Om ni har minderåriga barn tillsammans får ni vanligtvis sex månaders betänketid innan skilsmässan går igenom. Mer information om skilsmässa finns på Sveriges domstolars webbplats.

Relaterad information

• Så pratar du skilsmässa med ditt barn (BRIS)
• Skilsmässa eller separation när du har barn (1177)
• Så pratar ni med barnen om skilsmässan (Rädda barnen)

När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till ”barnets bästa”. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet kommer påverka dig. (Barnkonventionen artikel 3)

Du har rätt att få vara barn. Det innebär bland annat att du har rätt att få stöd och hjälp av vuxna när du behöver det. Du har rätt att säga stopp när en förälder pratar illa om den andra föräldern. Du har rätt att tycka om och ha kontakt med båda dina föräldrar. (Andersson & Granes, Mina föräldrar är skilda, BRIS 2016)

Föräldrars skilsmässa eller separation är en stor förändring för både dig och dina föräldrar. Det kan finnas många olika känslor och det är vanligt att känna sig ledsen, orolig, eller arg när föräldrar separerar. En del barn känner sig ensamma och andra tycker det känns bra.

Vem ska bestämma? Var ska jag bo? Hur och när ska jag träffa den förälder som jag inte bor med?

När föräldrar separerar och inte längre bor tillsammans behöver de komma överens om vem som ska bestämma om dig. Det kallas vårdnad, antingen kan båda bestämma (gemensam vårdnad) eller bara en av föräldrarna (ensam vårdnad). Dina föräldrar behöver också bestämma var du ska bo. Om du ska bo lika mycket hos båda dina föräldrar eller om du ska bo hos en förälder. Om du bor hos en förälder behöver de bestämma hur och när du ska träffa den föräldern som du inte bor med.

Om mina föräldrar inte kommer överens?

Om dina föräldrar inte kan komma överens om vem som ska bestämma om dig, var du ska bo och hur och när du ska träffa den förälder som du inte bor med, kan dina föräldrar delta i samarbetssamtal hos oss på familjerätten för att försöka komma överens om det. Kan de inte komma överens om det så kan dina föräldrar be tingsrätten att bestämma det. Innan tingsrätten bestämmer tar familjerätten reda på vad som är bäst för dig. För att ta reda på det så pratar vi med dig och dina föräldrar. Vi pratar också med personal på din skola för att få reda på hur du har det där. Vi kommer även hem till dig och hälsar på för att se hur du har det hemma. När familjerätten tagit reda på så mycket vi kan om dig och din familj skriver vi ned vad vi tycker är bäst för dig, det kallas en utredning.

De vuxna ska lyssna på dig

I barnkonventionen står det att du har rätt att uttrycka dina åsikter i alla frågor som rör dig. Därför vill vi prata med dig om hur du har det i din familj, hur du mår och annat som du tycker är viktigt. Det är inte du som bestämmer, men de vuxna ska lyssna och ta hänsyn till dina åsikter.

Vad händer på tingsrätten?

När vi på familjerätten har skrivit i utredningen vad vi tycker är bäst för dig, skickar vi den till tingsrätten. Tingsrätten läser utredningen och träffar dina föräldrar på tingsrätten. Du kommer inte att vara där. Tingsrätten bestämmer sedan hur det ska vara för dig. Dina föräldrar måste göra som tingsrätten bestämmer. Tingsrätten måste alltid tänka på barnets bästa när den bestämmer, inte på vad som är rättvist för föräldrarna.

Krångliga ord

• Socialtjänst – Socialtjänsten, eller ”soc” som många kallar det, är den del av kommunen som har ansvar för att utreda vad barn behöver och för att hjälpa och stötta barn, unga och deras föräldrar.
• Familjerätt – Familjerätten är den del av socialtjänsten som jobbar till exempel med frågor som rör föräldrar som inte bor tillsammans och inte kommer överens kring barnen.
• Familjerättssekreterare – Familjerättssekreterare kallas de som jobbar på familjerätten.
• Tingsrätt – Tingsrätten är en domstol. I tingsrätten finns det en domare. Det är domaren som bestämmer vad som blir bäst för dig.
• Tystnadsplikt och sekretess – Det betyder att familjerättssekreterare och andra som jobbar på socialtjänsten inte får berätta något om dig eller din familj för andra.
• Anmälningsskyldighet – Det betyder att de som jobbar med barn och unga måste göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker eller får veta att ett barn inte har det bra. Om ett barn inte har det bra behöver barnet och familjen få stöd och hjälp för att det ska bli bättre.
• Vårdnad – Det har den föräldern som bestämmer och fattar stora beslut om dig, exempelvis om skola, sjukvård och pass. Om båda föräldrarna fattar stora beslut tillsammans heter det att de har gemensam vårdnad. Om en förälder har ensam vårdnad betyder det att den föräldern får fatta stora beslut själv.
• Boende – Du kan bo växelvis, vilket innebär att man bor lika mycket hos båda sina föräldrar. Du kan också bo mer hos den ena föräldern och då har man vanligtvis umgänge med den andra föräldern. Den förälder som du bor tillsammans med får bestämma själv i vissa frågor även om vårdnaden är gemensam.
• Umgänge – Det kan du ha med den förälder som du inte bor med. Du har rätt att träffa/ha kontakt med den förälder som du inte bor tillsammans med.

Relaterad information

• Dags att prata om skilda föräldrar (Stiftelsen Allmänna Barnhuset)
• Om dina föräldrar ska skiljas (UMO)
• Elevhälsa
• Barn och ungdomspsykiatri (1177)
• Barn och ungdomshälsan Västervik (1177)
• Koll på Soc
• Information om svensk socialtjänst på flera språk (Socialstyrelsen)

Fastställt faderskap och föräldraskap ska säkra barnets rätt till sitt biologiska ursprung, men också rätten till försörjning och arv. Barnet kan också ha både ett psykologiskt och ett medicinskt intresse av att känna till sin bakgrund. Enligt barnkonventionen artikel 7 står det bland annat att barn har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka dess föräldrar är.

När ett barn föds ska faderskap eller föräldraskap fastställas genom bekräftelse om föräldrarna är ogifta eller samkönade. 

Om du är gift med en person som föder barn kommer du automatiskt att registreras som barnets förälder och vårdnadshavare. Det kallas faderskapspresumtion.

Om du inte är gift med personen som föder barn ska faderskapet/föräldraskapet fastställas genom bekräftelse hos Skatteverket.

På Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds (MFOF) webbplats beskrivs vilka regler som gäller för er som lever i en samkönad relation och ska fastställa föräldraskap.

Skatteverkets e-tjänst

Ogifta, nyblivna föräldrar kan bekräfta föräldraskap via en e-tjänst hos Skatteverket. Detta kan göras inom 14 dagar efter att barnets födelse.

Bekräfta att du blivit förälder genom Skatteverkets e-tjänst 

Bekräftelsen är viktig eftersom det gör att barnet juridiskt knyts till den förälder som inte fött barnet. När ett barn föds till föräldrar som är ogifta är den som fött barnet, ensam vårdnadshavare. Det är också möjligt att anmäla gemensam vårdnad via denna e-tjänst.

Du kan använda e-tjänsten om:

• Båda föräldrarna är myndiga och folkbokförda när barnet föds.
• Barnet är folkbokfört när ni lämnar och godkänner bekräftelsen.
• Bekräftelsen och godkännandet av faderskap/föräldraskap sker inom 14 dagar efter barnets födelse.
• Båda föräldrarna har e-legitimation som ni signerar med i tjänsten.

Du kan inte använda e-tjänsten om:

• Det är oklart vem som är barnets andra förälder
• Någon av föräldrarna vill ha faderskapstest med DNA-prov
• Om du som ensamstående genomgått assisterad befruktning
• Om du inte uppfyller Skatteverkets villkor för tjänsten

Om du inte kan eller vill använda e-tjänsten eller har frågor om faderskap/föräldraskap är du välkommen att kontakta oss på familjerätten.

Mer än 14 dagar efter barnets födelse

Om barnet är folkbokfört i Oskarshamn, Hultsfred eller Högsby kommun och om ingen har bekräftat föräldraskapet genom Skatteverkets e-tjänst inom 14 dagar från barnets födelse så meddelar Skatteverket oss på familjerätten. Vi får information om att det finns ett nyfött barn där det saknas uppgift om barnets andre förälder. Då får den som fött barnet ett brev av oss där vi uppmanar att ta kontakt med familjerätten för att lämna uppgifter till en faderskapsutredning/föräldraskapsutredning. Vi bokar ett besök med den som fött barnet och den andra föräldern (om det finns en till förälder), tillsammans eller var för sig.

Osäkerhet kring faderskap/föräldraskap

Om det finns oklarheter om faderskapet/föräldraskapet är familjerätten skyldig att göra en mer omfattande utredning för att fastställa faderskap/föräldraskap. Barn har rätt att veta sitt biologiska ursprung. Den som fött barnet och den som hen uppger vara barnets andre förälder är skyldig att medverka till att faderskapet/föräldraskapet kan fastställas.

Om det råder osäkerhet kring faderskap/föräldraskap kan en DNA-undersökning bli aktuell. Familjerätten kan initiera och topsa barn och eventuella föräldrar. Proven skickas för analys till Rättsmedicinalverket.

Socialnämnden i den kommun barnet är folkbokfört ansvarar för faderskap/föräldraskapsutredningen.

Surrogatföräldrarskap

Svensk lagstiftning omöjliggör idag surrogatmödraskap. Det innebär att sjukvården inte får ge assisterad befruktning till en kvinna som inte avser behålla barnet och bli dess sociala och juridiska förälder.

Samarbetssamtal kan hjälpa er som separerade föräldrar att hitta former för hur ni ska lösa vårdnad, försörjning, boende och umgänge för era gemensamma barn. Samarbetssamtal kan behövas när ni behöver hjälp att hantera svårigheter, problem och konflikter i ert föräldraskap för att gemensamt komma fram till vad som är barnets bästa.

I samarbetssamtalen är det ni själva som ska komma fram till och ansvara för de beslut som fattas kring barnet och därmed undvika tvist i domstol. Samtalet fokuserar på ert föräldraskap och ska handla om barnets vårdnad, boende och umgänge. Ni ska kunna fungera som föräldrar till era gemensamma barn trots att ni inte lever tillsammans.

Förutsättningen för att samarbetssamtal ska kunna äga rum är att ni båda vill delta. Samtalen är kostnadsfria och varken föräldrar eller barn registreras i socialregistret.

Om föräldrar inte kommer överens om vårdnad, boende och umgänge kan domstolen ge ett uppdrag åt kommunens familjerätt att genom samarbetssamtal försöka få föräldrarna att komma överens. Kommunen ska enligt socialtjänstlagen kunna erbjuda samtal för att hjälpa föräldrar att komma överens.

Är ni överens kan samtalen avslutas med en muntlig eller skriftlig överenskommelse. Familjerätten kan även skriva juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge.

• Att skriva avtal om vårdnad boende och umgänge
• Mer information om samarbetssamtal (Socialstyrelsen)
• Samarbetssamtal (MFoF)

Skicka in ett intresseanmälan om samarbetssamtal

Med vår smidiga e-tjänst kan ni enkelt lämna in en intresseanmälan. Båda föräldrarna behöver signera intresseanmälan med E-legitimation. Den ena föräldern kan fylla i intresseanmälan, den andra föräldern får sedan ett elektronisk meddelande om att signera intresseanmälan.

E-tjänst: Intresseanmälan samarbetssamtal

Vid en separation eller skilsmässa kan det ibland vara svårt att komma överens i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge. Enligt barnkonventionen, artikel 3 ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

Vårdnaden

Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och för att barnets behov av omvårdnad och trygghet tillgodoses. Vårdnadsansvaret måste utövas med hänsyn till det enskilda barnets behov. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet ska de tillsammans besluta i frågor som rör barnet. Därmed inte sagt att båda föräldrarna måste besluta i alla vardagliga frågor. I praktiken innebär den faktiska vården en långtgående beslutanderätt för den förälder som barnet bor tillsammans med.

Boende

Barn behöver nära relationer till båda sina föräldrar. Sådana relationer underlättas av bland annat täta och vardagliga kontakter. För små barn är det särskilt viktigt att få träffa den andra föräldern enligt principen lite och ofta så att barnet kan bevara minnesbilden av båda föräldrarna. Det är föräldrarna som bär ansvaret för beslutet om hos vem barnet ska bo. Det är viktigt att vara lyhörd inför det enskilda barnets behov, ålder och intressen. I de fall då barnet bor stadigvarande hos en förälder blir den andre föräldern umgängesförälder. Det är boförälderns skyldighet att se till att ett umgänge kan komma till stånd.

För många barn kan ett växelvis boende hos föräldrarna fungera bra. Växelvis boende innebär att barnet bor i stort sett lika mycket hos båda föräldrarna. Vid växelvis boende betalar vanligen ingen av föräldrarna underhållsbidrag.

För spädbarn är det viktigt att de redan från början får knyta an till båda sina föräldrar. De yngsta barnen behöver den trygghet som ligger i en stabil, regelbunden och i möjligaste mån förutsägbar vardag. Yngre skolbarn, som ofta har ett utpräglat sinne för rättvisa, kan se fördelar med att bo växelvis hos föräldrarna. Tonåringar väljer många gånger var och hur de vill bo utifrån sina egna intressen, till exempel närhet till skola, kompisar, fritidsintressen med mera. Vid ett växelvis boende får barnet en fortlöpande vardagskontakt med båda föräldrarna. Risken minskar att kontakten med den ena föräldern tunnas ut.

Ett växelvis boende kan emellertid också vara mer eller mindre påfrestande för barnet. Barn kan ha svårt att klara av de ständiga uppbrott från föräldrarna som varje flyttning innebär. Det kan också vara svårt att ofta byta den närmaste omgivningen med kamrater och andra kontakter. Vid ett växelvis boende är det en stor fördel för barnet om föräldrarna bor nära varandra, inte minst när barnet når skolåldern. Dessutom är förutsättningarna för ett växelvis boende bättre om föräldrarna har goda relationer till varandra och respekterar varandra som föräldrar. Ett växelvis boende förenklas av god kontakt mellan föräldrarna, vilket ställer stora krav på samarbetsförmåga och tillit.

Gällande frågor om underhållstöd och underhållsbidrag se vidare på Försäkringskassans webbplats.

Umgänge

Föräldrabalkens regler bygger på tanken att barn har behov av nära och goda relationer till båda föräldrarna även om föräldrarna inte lever tillsammans.

Utgångspunkten för umgängesrätten är att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Det finns inga lagregler som säger hur och i vilken omfattning umgänge bör förekomma mellan barn och föräldrar. Hänsyn skall tas till barnets ålder och mognad.

För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen lite och ofta och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande. Man bör tänka på barnets anknytning till umgängesföräldern. Särskilt för små barn är det viktigt att ha en god känslomässig anknytning till umgängesföräldern, så att barnets trygghetskänsla inte blir störd vid umgänget.

Vid risk att barnet kan komma att fara illa ska umgänge övervägas. Barnet ska till exempel inte behöva umgås med en förälder i missbruksmiljö.

I takt med barnets ålder och mognad bör man ta allt större hänsyn till dess egen inställning i umgängesfrågan. Här betonas att boföräldern har ett ansvar att uppmuntra barnet att besöka umgängesföräldern, att inte motverka ett umgänge genom att underblåsa en mer eller mindre tillfällig viljeyttring från barnets sida.

En viktig faktor är också föräldrarnas förhållande till varandra. Om umgänget skapar alltför stora konflikter mellan föräldrarna kan barnet ta skada.

Barn har rätt till umgänge med den förälder det inte bor tillsammans med. Är föräldrakonflikten djup kan familjerätten i vissa fall utreda behovet av en kontaktperson som medverkar vid hämtning/lämning och/eller finns med under umgänget. Tingsrätten kan också förordna om att ett umgängesstöd ska närvara
under umgänget.

Om ni är överens

Om ni som föräldrar är överens kring vårdnad, boende och/eller umgänge räcker det med en muntlig överenskommelse er emellan. Ni kan också ansöka om att få ett juridiskt bindande avtal upprättat. Anmälan om gemensam vårdnad kan göras direkt till Skatteverket om det inte finns tidigare dom eller avtal.

Anmälan – Gemensam vårdnad (Skatteverket)

Att skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge

Om ni som föräldrar är överens om vårdnaden, var barnet ska bo och hur umgänget med den andra föräldern ska se ut, kan ni skriva det i ett juridiskt bindande avtal. Familjerätten kan efter utredning skriva ett sådant avtal.

Barnet eller barnen det gäller ska vara folkbokförda i Oskarshamn, Hultsfred eller Högsbys kommun. Barnet kan bara vara folkbokfört på en adress. För att godkänna ett avtal efter utredning krävs att det är för barnets bästa. Avtalet blir efter godkännande juridiskt bindande på samma sätt som en dom.

Om ni inte är överens

För att ni ska kunna samarbeta kring barnet och hitta bra lösningar som ni båda kan acceptera, kan ni komma till familjerätten på samarbetssamtal. Samtalen är frivilliga och kräver att båda vill delta. 

Samarbetssamtal

En tvist mellan föräldrar kan i annat fall lösas genom stämning i tingsrätten. Om barnet är skrivet i Oskarshamn, Hultsfred eller Högsby kommun vänder man sig till Kalmar tingsrätt. Tingsrätten ger då vanligtvis familjerätten i uppdrag att göra en utredning kring vårdnad, boende och umgänge för att tingsrätten ska kunna fatta beslut om vad som blir bäst för barnet. 

Utredning hos familjerätten

Obligatoriska informationssamtal

Det är krav på att den förälder som stämmer ska ha deltagit i informationssamtal innan en tvist i tingsrätten om vårdnad, boende eller umgänge inleds. En tvist i tingsrätt om vårdnad, boende och umgänge kan bli en allvarlig konflikt som påverkar barnet negativt. Därför bjuds oeniga föräldrar in till ett samtal med en familjerättssekreterare som ger information om hjälp och stödinsatser som finns, och eventuella möjligheter att välja en samförståndslösning istället.

I samtalet ges också information om vad en domstolsprocess innebär. Barnets bästa ska alltid stå i centrum och vara avgörande. Utgångspunkten är att båda föräldrarna deltar i samtalet. Om det finns särskilda skäl erbjuds enskilda tider. Särskilda skäl kan till exempel vara att det har förekommit fysiskt eller psykiskt våld. Det är den kommun där barnet är folkbokfört som ansvarar för samtalen.

Om informationssamtal på flera språk (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd)

Relaterad information

• Vårdnad, boende och umgänge (Sveriges Domstolar)
• Familjerådgivning

Tingsrätten kan ge familjerätten i uppdrag att göra en utredning kring vårdnad, boende och/eller umgänge för att tingsrätten ska kunna fatta beslut om vad som blir bäst för barnet. Syftet med utredningen är att belysa hur barnets behov bäst kan tillgodoses.

Utredningstid

Utredningen ska bedrivas skyndsamt. Det är tingsrätten som fastställer utredningstiden.

Första samtalet

Utredningen inleds med ett gemensamt eller enskilt samtal med er föräldrar där ni får information om utredningsprocessen och en utredningsplan upprättas.

Samtal med föräldrar

Samtal kommer att föras med er föräldrar enskilt främst utifrån följande frågeställningar:

• Din beskrivning av barnet, dess relationer, vardag och uppväxt.
• Din uppfattning om vårdnad, boende och umgänge för barnet.
• Din bild av dig själv och den andre föräldern i föräldrarollen.
• Dina tankar kring föräldraansvar och ert samarbete som föräldrar.
• Din bakgrund och samlevnaden med den andre föräldern.

Samtal sker även med en eventuell ny partner som får beskriva barnet och sitt förhållande till det. Utredningen har full partsinsyn, vilket innebär att det ni föräldrar uppger i utredningen har den andre föräldern rätt att ta del av. Utredningen hos familjerätten skyddas av sekretess men när den kommer till tingsrätten så blir det en offentlig handling.

Samtal med barnet

Enskilda samtal hålls med barnet utifrån barnets ålder och mognad. Samtalen äger oftast rum i familjerättens lokaler. Syftet är att barnet ska få information om vad som pågår och även möjlighet att få uttrycka sina egna tankar om sin situation.

Hembesök

Hembesök görs hos var och en av er föräldrar för att lära känna barnet och träffa det tillsammans med respektive förälder i er hemmiljö.

Referentsamtal

Referentsamtal sker exempelvis med BHV, förskola, skola och andra som känner barnet genom en professionell relation.

Registerutdrag

Vi tar in uppgifter om ni som familj och eventuell ny partner är eller har varit aktuella inom socialtjänsten. Vi tar även in uppgifter från polisens misstanke – och belastningsregister. Vi kan även ta in uppgifter från Kronofogden eller Försäkringskassan efter individuell bedömning.

Återkallelse

Om ni som föräldrar under utredningstiden kommer överens i sakfrågan kan era yrkanden återkallas från domstolen och utredningen behöver då inte slutföras.

Samarbetssamtal, överenskommelser eller avtal

Om ni återkallar eller pausar era yrkanden kan ni genom samarbetssamtal på familjerätten försöka komma överens om en lösning. Där kan ni skriva egna överenskommelser. Ni kan även med hjälp av familjerätten upprätta ett juridiskt bindande avtal kring sakfrågan.

Bedömning

Familjerättens uppdrag är att bedöma vad som är bäst för barnet i frågan om vårdnad, boende och/eller umgänge. Vi lämnar ett förslag till tingsrätten på hur vårdnaden, boendet och/eller umgänge ska se ut. Det är sedan tingsrätten som tar det slutgiltiga beslutet och fastställer det i en dom.

Kommunicering av utredningen

Ni har först möjlighet att ändra eventuella felaktigheter i de uppgifter som du som förälder lämnat. När hela utredningen sedan är sammanställd får ni den skickad till er för genomläsning och vill ni lämna synpunkter på utredningens innehåll så lämnar ni dem skriftligt och de sänds med som bilaga till tingsrätten.

När föräldrar inte kan ta hand om sitt barn kan adoption vara ett sätt att ge barnet en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Enligt FN:s Barnkonvention får inga andra intressen gå före barnets bästa när beslut om adoption fattas.

Familjerätten utreder och handlägger adoptioner gällande barn under 18 år.

Internationella adoptioner förmedlas oftast genom en auktoriserad adoptionsorganisation. Du väljer själv genom vilken organisation du vill adoptera. Man måste vara 18 år för att få adoptera. Civilståndet kan vara gift, sambo eller ensamstående.

Du kan adoptera ett barn från utlandet (internationell adoption) eller ett barn inom Sverige (nationell adoption).  Adoption kan gälla ett okänt barn eller ett barn som man har en relation till (närståendeadoption). 

Internationell adoption

Om du är intresserad av att adoptera ett barn fött i ett annat land ska du göra så här:

• Kontakta familjerätten för ett informationssamtal
• Efter informationssamtalet följer en obligatorisk föräldrautbildning. Det är kommunen som anvisar till vilka utbildningar du kan gå. Syftet med utbildningen är att de som vill adoptera ska få kunskap och insikt om adopterade barn och deras behov, för att därefter kunna ta ställning till om man vill gå vidare med adoption.
• Härefter lämnas ansökan om medgivande till familjerätten som påbörjar utredning. Utredningen syftar till att utreda om den som vill adoptera ett barn är lämplig. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till den sökandes kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov samt den planerade adoptionens innebörd, sökandes ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk.
• Det är sedan socialnämnden som beslutar om medgivande ska ges eller inte.
• Om socialnämnden beslutar att avslå ansökan kan du överklaga beslutet hos förvaltningsrätten.

Ett medgivande gäller i tre år. Har du inte fått barnbesked inom denna tid behöver du göra en ny ansökan om medgivande. När du fått ett barnbesked behöver du kontakta familjerätten i fråga om samtycke att fortsätta adoptionsprocessen.

Närståendeadoption

Om du vill adoptera en närståendes barn, till exempel din makes eller makas eller en släktings barn, ska du vända dig till tingsrätten. Tingsrätten ger sedan familjerätten i uppdrag att utreda om en adoption bedöms vara till barnets bästa. Den utredningen är i stora drag lik den utredning som görs vid internationell adoption.

Relaterad information

• Adoption (1177)
• Adoption inom Sverige (Sveriges Domstolar)
• Internationella adoptioner (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd)

Enligt barnkonventionen, artikel 8 har barn rätt till sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktförhållanden.

Ett barn kan byta namn om båda föräldrarna är överens om namnbytet. Ändring av namn görs hos Skatteverket.

Om föräldrarna inte är överens kan den förälder som önskar att barnet ska byta namn vända sig till tingsrätten med en ansökan. Tingsrätten kan begära socialnämndens yttrande före beslut. Nämndens utredning ska klargöra barnets inställning. Utredningen görs hos familjerätten.