Psykisk hälsa hos barn och unga
Är du ung och mår psykiskt dåligt, eller är du vuxen som är orolig för ett barn eller en ungdom? Här kan du läsa om vart du kan vända dig för att få hjälp med olika problem.
Alla människor mår dåligt ibland. Livet kan kännas tufft och jobbigt. Allt fungerar inte riktigt som man vill. En del saker kan man styra över själv (hur man äter, sover, rör på sig, umgås med andra med mera). Andra saker kan vara svårare att göra något åt på egen hand. Ibland kan man behöva någon att prata med för att få hjälp och stöd.
Om du är orolig för något barn eller ungdom och behöver någon att rådgöra med kan du kontakta mottagningsteamet vid Barn och familj.
De flesta vet att det innebär olika risker att använda alkohol eller droger, men i början tänker nog ingen på sig själv som missbrukare eller att man ska bli beroende. Om du är orolig för dig själv eller för någon annan finns det flera ställen du kan kontakta för råd och hjälp.
Hjälp på skolan
Det finns olika stödpersoner du kan vända dig till på din skola. Det kan till exempel vara kurator, sjuksköterska, psykolog eller specialpedagog. Du kan också kontakta din klasslärare/mentor eller rektor på din skola.
Om din förälder eller annan i din närhet har ett beroende eller missbruk
Oroar du dig för någon, eller själv mår dåligt på grund av att någon i din närhet dricker för mycket, tar droger och/eller spelar för mycket? Kommunens individ- och familjeomsorg kan ge råd och stöd eller lotsa dig till rätt instans.
Varför är alkohol farligare för ungdomar?
Dagens ungdomar dricker mindre alkohol än någonsin förr. Däremot är det fortfarande många unga som dricker alkohol vid tidig ålder. För varje år som alkoholdebuten skjuts upp minskar risken för ett framtida beroende med 14 procent. En människas hjärna är färdigutvecklad vid ungefär 25 års ålder, en del av utvecklingen innefattar konsekvenstänk. Ungdomars alkoholkonsumtion kan leda till flertalet negativa konsekvenser:
- Ungdomar har inte samma förmåga som vuxna att bedöma hur mycket alkohol de dricker. Det leder till att ungdomar oftast blir alldeles för berusade.
- När en ungdom blir för berusad ökar risken att utsättas för olyckor, slagsmål eller ofrivilligt sex.
- De flesta ungdomar som brukar narkotika första gången gör det i berusat tillstånd.
- En tidig alkoholdebut ökar risken för ett livslångt beroende.
- Ungdomars personlighetsutveckling är i en känslig fas. En berusad ungdom kan våga göra saker de inte gör vid nyktert tillstånd. Det kan leda till att de endast vågar flörta, prata med nya personer eller dansa när de är berusade.
Vad kan du som vuxen göra?
Det absolut vanligaste sättet en ungdom får tag på alkohol är genom att en äldre vän eller ett syskon langar. Som vuxen har du stora möjligheter att påverka den ungas inställning till alkohol, tobak och droger. Det viktigaste du kan göra är att säga nej och att vara närvarande. Visste du att varannan tonåring uppger att de skulle avstå från att dricka alkohol om de inte fick den från någon de känner? Forskning visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer än andra ungdomar. Även risken att få problem med alkoholberoende senare i livet ökar. Det är inte alltid lätt att säga nej och det kan leda till konflikter och långa diskussioner. Tänk på att du säger nej för att du bryr dig.
Vad gör kommunen?
Oskarshamns kommun arbetar aktivt för att motverka och förebygga missbruk av olika droger, tobak och alkohol bland kommunens ungdomar. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett exempel, men även andra samverkansformer där bland annat socialtjänsten, skolan, polisen och fritidsverksamheten ingår.
Det finns fortfarande mycket okunskap kring de nya nikotinprodukterna och därför jobbar kommunens ANDTS-coacher just nu med utbildningsinsatser mot personal som arbetar nära unga, exempelvis inom skolan. Genom att öka sin kunskap, blir det också enklare att säga nej och vara en tydlig vuxen.
Behov av stöd?
Är du orolig för att din tonåring dricker alkohol? Påverkas ditt barn av att någon i familjen eller närstående dricker för mycket alkohol?
I Oskarshamns kommun finns möjlighet att få samtalsstöd och rådgivning genom socialtjänstens Råd- och stödenhet. Kontakten är kostnadsfri, du kan vara anonym och tystnadsplikt gäller.
Samtalsstöd och rådgivningen är för familjer, barn och ungdomar som är i behov av att prata med en utomstående.
Relaterad information
Tycker du att du själv som förälder eller någon annan förälder behöver hjälp för att klara av sitt föräldraskap?
Ibland kan föräldrar brista i sin förmåga att ge sitt barn en tillräckligt god omsorg. Det kan finnas flera orsaker, till exempel psykisk sjukdom som gör det svårt att förstå sitt barns behov. En annan orsak kan vara att föräldrar är så upptagna och stressade av egna problem att de inte ser barnets behov eller har förmåga att hjälpa barnet. När föräldrarna brister i sin omsorg måste andra vuxna ingripa, både för att hjälpa och skydda barnet, men också för att ge föräldern stöd i sin förmåga att vara förälder åt sitt barn.
Inom kommunens socialtjänst för barn och ungdom kan du söka hjälp och stöd. Börja med att kontakta mottagningsteamet vid Barn- och familj så får du hjälp att komma vidare.
Relaterad information
Att ha läs- och skrivsvårigheter kan bero på olika saker. Du kan bland annat ha dyslexi som gör det svårt att automatiskt avkoda ord när man läser.
Om du har svårt att läsa och skriva har rektorn på skolan skyldighet att se till att du får rätt stöd i undervisningen.
Om du behöver hjälp
Vänd dig till din mentor eller rektor på din skola.
Relaterad information
En kris kan utlösas av allvarliga psykiska påfrestningar som att en vän eller nära anhörig dör.
Om dödsfall drabbar ett barn eller ungdom till exempel då en förälder går bort kan familjen behöva hjälp med krisbearbetning. Du kan vända dig till Familjerådgivningen och boka ett besök för samtal.
Om du behöver akut hjälp från socialtjänsten på grund av dödsfall som har inträffat på kvällstid eller helger kan du kontakta socialjouren, Sydostjouren på telefon 020-45 39 00.
På 1177.se kan du få råd och information om barns rektioner vid sorg och kris om någon i familjen dör, samt länkar till var man kan få hjälp inom regionen.
Ekonomisk utsatthet kan innebära att barn eller ungdomar får leva och växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser. Det kan innebära att ens familj knappt har pengar för att täcka livets nödvändigheter som mat, hyra, el och kläder. Det kan också innebära att man klarar att täcka de materiella nödvändigheterna, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som avviker från sociala normer och skälig levnadsstandard.
Har du ekonomiska bekymmer som påverkar dina barn? Du som är förälder har försörjningsplikt tills barnet fyller 18 år, eller tills barnet har slutat gymnasiet.
Om du har mycket skulder och inte klarar av att betala dem kan du få råd och hjälp hos Budget- och skuldrådgivningen.
Om ni av någon anledning inte har pengar så att ni klarar er kan ni vända er till enheten för ekonomi och stöd och ansöka om ekonomiskt bistånd (socialbidrag).
En funktionsnedsättning betyder att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Det kan vara i olika grad och påverka livet olika mycket. En del föds med en funktionsnedsättning, men andra får dem till följd av till exempel en sjukdom eller olycka. Funktionsnedsättningar kan man ha under en period eller för alltid.
Om du har en funktionsnedsättning kan du behöva extra stöd och hjälp. Kommunen ger stödinsatser utifrån Socialtjänstlagen och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Läs mer om stöd till personer med funktionsnedsättning
Relaterad information
Ilska och utbrott hos barn: Vad kan du göra?
Ilska och utbrott hos barn och unga kan ha en rad olika orsaker och uttryckas på många olika sätt. Om barnets utbrott skapar problem i vardagen och pågår under en längre tid, kan du som förälder behöva råd och hjälp.
Om barnet är i förskoleåldern kan du vända dig till barnvårdcentralen (BVC) för stöd och rådgivning. För barn som går i skola kan skolans elevhälsoteam, till exempel kurator eller skolsköterskan kontaktas. De kan erbjuda stöd och vägledning.
Förstå trotssyndrom
Trotssyndrom kännetecknas av ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende, ofta riktat mot föräldrar, men även mot andra vuxna och kompisar. Barn med ADHD, särskilt de med impulsivitet och överaktivitet, kan utveckla trotssyndrom eftersom de har svårt att hantera motgångar och krav utan att reagera impulsivt.
Det är viktigt att inte se barns utmanande beteende som enbart ett resultat av deras personlighet. Vuxnas bemötande kan skapa negativa cirklar som förstärker olämpliga beteendemönster. Förståelsen av dessa mekanismer är avgörande för att kunna bryta dessa cirklar och främja positiva beteendeförändringar.
Reaktion på situationer
Ibland kan barns utbrott och ilska vara en reaktion på orättvis behandling eller på olika slag av missförhållanden, det vill säga befogade reaktioner på olämpliga eller till och med skadliga situationer. Det är viktigt att vidta åtgärder för att säkerställa barnets rättigheter och trygghet i sådana situationer.
Relaterad information
Av olika skäl kan man hamna i situationer som leder till att man gör kriminella handlingar. Det innebär att man på något sätt bryter mot lagen, som till exempel att man gör ett inbrott eller skadar andra. Domstolen beslutar sedan om man har gjort ett brott och vilket straff man ska få. Det står också i lagen.
Om man är under 15 år och gör ett brott kan man inte straffas, men polisen kan ingripa. De tar då kontakt med föräldrarna och socialtjänsten.
Från 15 års ålder kan man bli straffad om man begår ett brott.
Även om det bara är en person som begår brottet påverkas ofta hela familjen på olika sätt. Kanske känner man skam och skuld över det som har hänt, även om man själv inte har gjort något.
Om en förälder gör ett brott är det aldrig barnets fel. Man får tycka om sin förälder precis så mycket man vill även om man själv eller andra tycker att det var dåligt att göra själva brottet.
Har ditt barn snattat eller gjort olika kriminella handlingar? Är du orolig för att barnet/ungdomen börjat umgås med olämpliga kompisar?
Skolan, socialtjänsten, polisen och fritidsverksamheten/ungdomsenheten i Oskarshamns kommun samarbetar för att hjälpa barn och ungdomar.
Samarbetet förkortas SSPF, som står för skola-socialtjänst-polis-fritid. Det är en frivillig samverkansform som riktar sig till familjer och ungdomar mellan 12 och 18 år. Ibland arbetar vi också med yngre eller äldre barn.
Målet med SSPF är att ungdomar i Oskarshamns kommun ska ha en fungerande skolgång och leva ett liv fritt från kriminalitet och droger.
Om du känner oro för ditt barn kan du kontakta vår SSPF-koordinator för samråd.
För att polisanmäla brott, ring Polisen på telefon 114 14.
Relaterad information
De flesta hamnar i någon slags personlig kris någon eller några gånger. Krisen kan bero på en hemsk eller sorglig händelse, men kan också vara en period i livet då man utvecklas och förändras mycket. Det kan "skaka om en" ordentligt, och kännas i både tankarna och kroppen. Hur man reagerar och hur lång krisen blir är olika beroende på vad det är för sorts kris, vad man har varit med om tidigare och vilket stöd man får.
Har du, din familj, ditt barn varit med om något som är svårt att hantera? En kris som inte blir löst på ett bra sätt kan leda till psykisk ohälsa. Genom kommunen kan du få hjälp att hantera kris och sorg.
Familjerådgivningen
Familjerådgivningen hjälper par och familjer som har svårigheter att prata med varandra eller behöver hjälp att bearbeta akuta kriser.
Hjälp för barn och ungdomar
Om barn eller ungdom behöver hjälp att bearbeta en svår upplevelse kan man vända sig till till exempel skolkurator eller socialtjänstens enhet Barn- och familj.
Det går också bra att kontakta ungdomsmottagningen.
Relaterad information
Mobbning är när någon upprepade gånger behandlas illa av andra. Det kan till exempel vara att få elaka kommentarer, bli hotad, slagen eller utfryst. Det kan ske på nätet eller någon annanstans.
När barn behöver hjälp
Det är tydligt i skollagen hur de vuxna på skolan ska agera om någon blir mobbad eller utsätts för kränkande behandling.
På varje förskola, skola och fritidshem ska det finnas en plan mot kränkande behandling där du som elev eller föräldrer kan läsa mer om hur förskolan, skolan eller fritidshemmet arbetar förrebyggande mot kränkningar och hur du gör om du vill anmäla en kränkning eller misstanke om kränkning.
Om du eller ditt barn har problem med mobbning eller kränkande särbehandling kan du kontakta den som är ansvarig för klassen eller fritidsverksamheten. Du kan också kontakta skolans kurator, skolsköterska eller rektor om du har frågor kring mobbning.
Tecken på mobbning
- Barnet blir tystare
- Barnet berättar inte vad som händer i skolan
- Kompisar följer inte med hem
- Barnet slutar umgås med barndomskompisar
- Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma
- Barnet får en helt ny umgängeskrets. Ofta i en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på
- Återkommande huvudvärk och annan värk
- Vredesutbrott
- Sämre aptit
- Mardrömmar
- Blåmärken och andra skador
- Saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner
- Sämre studieresultat
Relaterad information
Problem i skolan
För det mesta är skoltiden en rolig tid, men någon gång kan det kännas jobbigt. För de flesta varierar det.
Om du tycker att något är jobbigt och du inte trivs i skolan är det bra att prata med någon om det för att kunna hitta en lösning. Om du behöver hjälp kan du prata med din klasslärare/mentor eller rektorn på din skola. Du kan också prata med skolsköterskan eller kuratorn.
Om du som vårdnadshavare är orolig för ditt barns utveckling i skolan ska du vända dig till den förskola, grundskola eller gymnasium där ditt barn går. Du kan kontakta skolkuratorn eller skolsköterskan för att prata om vad det kan bero på att barnet har problem eller mår dåligt i skolan. Om barnet går i förskola kan du vända dig till den som är ansvarig för förskolan det vill säga rektor eller förskolechef.
Skolfrånvaro
Alla barn i Sverige mellan 6 och 16 år måste gå i skolan. Det kallas för skolplikt och innebär en rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar.
Vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till skolan. I skollagen står det att kommunen är skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Skolan ska därför kontakta hemmet när eleven är frånvarande och vårdnadshavaren inte anmält frånvaron. Skolan ansvarar för att följa upp frånvaron genom att kontakta vårdnadshavare och hjälpa till att lösa eventuella problem eller svårigheter som har med skolan att göra.
Ogiltig skolfrånvaro
Skolfrånvaro som inte är anmäld av en vårdnadshavare kallas för ogiltig skolfrånvaro och kan bero på morgontrötthet, problem med skolarbetet, svårigheter i det sociala samspelet eller andra problem. Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar. Därför behöver man som vårdnadshavare hålla sig uppdaterad om hur det går med studierna och försöka stötta om det behövs.
Om ditt barn inte går till skolan under en viss tid, har regelbunden frånvaro eller undviker att gå på vissa lektioner är det en signal om att allt inte står rätt till.
Relaterad information
Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.
Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen. Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja.
Exempel på sexuella övergrepp:
- Att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
- Att någon pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
- Att tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
- Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
- Att någon gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
- Att någon utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
- Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.
- Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.
Behöver du akut hjälp?
Ring polisen på 112.
Polisanmälan
Sexuella övergrepp är ett brott. Om du vill prata med polisen eller göra anmälan, ring 114 14.
Mottagningsteamet vid Barn- och familj
Om du får veta (eller misstänker) att ett barn eller ungdom har blivit utsatt bör du anmäla det till socialtjänsten i kommunen som ansvarar för att barnet får det skydd och den hjälp som behövs.
Ring 010-35 62 086, 010-35 62 088 eller kommunens servicecenter 010-35 60 000 och be att få prata med mottagningsteamet vid Barn och familj. Efter kontorstid, kvällar och helger, ringer du till socialjouren Sydostjouren på telefon: 020-45 39 00.
Är någon i akut fara ska du ringa 112.
Relaterad information
Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.
Prata med någon vuxen
Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Du som är barn eller ungdom kanske behöver prata med någon vuxen för att du känner dig arg och ledsen om dina föräldrar ska skiljas. Du kan alltid prata med din skolkurator eller skolsköterska om du mår dåligt. Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa en om man inte har det bra.
Familjerådgivning
Om ni som föräldrar vill ha samtal med familjerådgivare kan ni kontakta Familjerådgivning.
Familjerätten
Föräldrar som har svårt att komma överens om barnets vårdnad och boende kan få hjälp av Familjerätten med så kallade samarbetssamtal.
Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.
Stress är den känsla som uppstår när man känner att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när man har för höga krav och förväntningar på sig. För barn och ungdomar kan det vara att man inte får tiden att räcka till för allt som ska göras i skolan eller på jobbet, samtidigt som man till exempel ska hinna träna, träffa kompisar, vara med familjen och hinna med olika fritidsaktiviteter.
Det finns flera olika saker som kan tyda på att man är stressad, till exempel:
- sover dåligt på nätterna
- känner sig trött fast man har sovit
- ofta får ont i huvudet eller magen
- spänner sig och får ont i nacken eller axlarna
- får hjärtklappning
- känner sig nedstämd eller får ångest
- känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
- lätt blir irriterad och arg över småsaker
- har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
- känner sig rastlös och har svårt att koppla av
Stress kan också bero på en jobbig situation hemma eller oförmåga att koppla av ifrån dataspel eller sociala medier. Att ha varit med om stora påfrestningar som krig och flykt från sitt hemland eller dödsfall i familjen kan också leda till stark stress.
Om du ofta känner sig stressad och besväras av det är det bra att söka hjälp. Om stressymptomen inte går över så kan du kontakta skolsköterskan eller skolkuratorn.
Relaterad information
Du har rätt att må bra och känna dig trygg i din vardag. Men alla har inte den möjligheten. Många unga är med om brott. Ofta handlar det om någon form av våld, men det kan också vara att någon säger taskiga saker. Här hittar du tips på var du kan få hjälp om du råkat ut för något brottsligt , eller om du är osäker på om något du varit med om är ett brott.
Att bli misshandlad, slagen eller sparkad är kanske det första man tänker på när någon säger ordet våld. Men att blir kallad värdelös av sin mamma eller pappa är också våld. Eller att bli hotad – även om det är av ett annat barn. Oavsett vad du har gjort eller sagt så får ingen göra dig illa. Alla former av våld mot barn är olagliga och alla barn har samma rätt att slippa våld. Men trots att det är förbjudet vet vi att många barn har föräldrar eller andra vuxna som gör dem illa.
Känner du igen dig i något av detta?
- Du har ofta en orolig känsla i kroppen när du är på väg hem
- Du undrar om det kommer att bli en bra dag när du kommer hem
- Du brukar anpassa dig efter hur andra i familjen mår för att undvika bråk
- Du känner att du behöver vara stark och låtsas att allt är bra
- Du har varit rädd så länge att du blivit arg och bara vill fly hemifrån
- Du blir hotad, ignorerad eller mobbad av någon i din familj
- Du blir puttad, skakad eller att någon tar i dig hårt
- Du får inte ha din kropp ifred utan någon tar på dig på ett obehagligt sätt
- Du får inte välja dina vänner eller vad du gör på din fritid
- Du funderar på om det som händer i en kärleksrelation är okej
Om du känner igen dig i något (eller flera saker) av detta kan det vara ett tecken på att du upplever fysiskt eller psykiskt våld i ditt liv. Även om våldet sker mellan vuxna är det inget du ska behöva ”stå ut” med. Att uppleva våld på nära håll är lika skadligt som att själv utsättas för det.
Här kan du få hjälp
- Ring till 112 om du är i akut behov av hjälp.
- Berätta för en lärare, fritidspersonal, skolkurator, skolsköterska eller någon annan vuxen.
- Ring eller gå till socialtjänsten där du bor.
- Ring, chatta eller mejla med organisationer som vänder sig till barn och unga.
På webbplatsen www.jagvillveta.se kan du hitta information om vad som är brottsligt, hur det kan kännas för dig som varit med om brott och om var du kan få hjälp. Här får du också veta vad som händer om du anmäler eller om det blir rättegång.
Innehållet riktar sig även till dig som inte själv har upplevt brott men som misstänker att någon i din närhet kan vara utsatt.
Relaterad information
- Anmäla att ett barn far illa
- Elevhälsan
- Polisen
- BRIS
- Kvinnofridslinjen
- Brottsofferjouren
- Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)
- Våld, övergrepp och sexuella trakasserier (1177)
- Att bli utsatt för våld i nära relationer (1177)
- Brott i nära relationer (polisen.se)
- Våld i nära relationer (VNR)
Hantverksgatan 64
572 57 Oskarshamn
Öppettider
Måndag: klockan 08.30–17.30
Tisdag–torsdag: klockan 08.30–16.00
Fredag: klockan 08.30–14.30
Lunchstängt varje dag klockan 12.00–13.00.
I Barn och familj ingår utredningsenheten, placeringsenheten samt råd- och stödenheten.
Hantverksgatan 64
572 57 Oskarshamn
Öppettider
Måndag: klockan 08.30–17.30
Tisdag–torsdag: klockan 08.30–16.00
Fredag: klockan 08.30–14.30
Lunchstängt varje dag klockan 12.00–13.00.
I Barn och familj ingår utredningsenheten, placeringsenheten samt råd- och stödenheten.