Frågor och svar om maten och måltider
Här har kostenheten sammanställt vanliga frågorna kring maten och måltider.
1. Varifrån kommer köttet och fågelköttet som serveras?
Allt kött och fågelkött som serveras kommer från Sverige.
2. Varför serverar ni havregrynsgröt så ofta i förskolan?
Havregrynsgröt är en start på dagen som mättar länge. Havre är det sädesslag som är mest näringsrikt. Havre har odlats i Sverige sedan 1700-talet och är ett välgrundat val i arbetet med att servera hållbara måltider.
3. Använder ni nötter i maten?
Nej, kostenhetens kök får inte använda nötter eller mandel till barn eller elever. Inom äldreomsorgen kan nötter eller nötsmör serveras för att öka proteinet i maten. Kostenheten följer Livsmedelsverket rekommendation att inte ha nötter i förskolan och skolan, men att det passar bra inom äldreomsorgen.
4. Jag har hört att frysta importerade hallon kan orsaka vinterkräksjukan. Hur gör ni om det serveras hallon?
Om kockarna använder importerade hallon i en dessert eller till smoothies kokas de i minst en minut så att norovirus som orsakar vinterkräksjukan förstörs.
5. Varför har Oskarshamns kommun valt att använda plasttallrikar?
Plasttallrikar är stöttåliga och går inte sönder så lätt. De är lätta och gynnsamma för personalen som dagligen lyfter och hanterar många tallrikar. De bidrar till en behagligare serveringsmiljö då det inte slamrar som porslinstallrikar. Plasttallrikarna är EU-godkända för livsmedel och följer den lagstiftning som gäller för bra miljöval.
6. Vad finns det för information i era serveringar om allergener i maten?
I skolrestaurangerna finns det alltid en person med ett förkläde som har texten Allergisk? Fråga oss vad som finns i maten! som kan upplysa matgästen. I seniorrestaurangerna kan den person som står i kassan svara på frågor om maten innehåller någon allergen.
7. Varför serveras inte laktosfri kost?
Ett stort antal studier visar att laktosintoleranta kan äta minst 12–15 gram laktos utan symtom, speciellt när laktos konsumeras med annan mat. Forskningen visar också att det är en fördel att tillföra en mindre mängd laktos via maten. Då det är bättre att äta laktosreducerad kost där begränsade mängder mjölkprodukter används har Oskarshamns kommun valt göra det. Läs mer under Laktosintolerans och låglaktos kost.
8. Är det möjligt för Oskarshamns kommun att ställa krav på närodlat eller svenskt?
Vid offentlig upphandling av livsmedel kan Oskarshamns kommun aldrig ställa krav på närodlat eller svenskt. Däremot kan krav ställas på till exempel kvalitet och djurvälfärd. Kommunen kan även skapa goda förutsättningar för lokala företag genom att utforma förfrågningsunderlag på ett sätt som tillåter flera företag att lämna anbud.
9. Varför serverar ni nyckelhålsmärkt matfett?
Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller mer fleromättat fett och mindre mättat fett. De flesta barn och ungdomar får i sig för lite fleromättat fett och för mycket mättat fett. Rådet handlar alltså inte om att barn och ungdomar behöver dra ner på mängden fett utan att de ska få tillräcklig variation av de nyttiga fetterna. Vid inköp av matfetter följer Oskarshamns kommun de Nordiska näringsrekommendationerna som ligger till grund för råd om goda matvanor och som används vid planering av måltider i förskolan och skolan.
10. Hur kan ni visa att menyerna i kommunen är näringsriktiga?
Kostenheten följer de Nordiska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan, skolan och äldreomsorgen vid planering av måltider. För att veta att menyerna uppfyller näringskraven används ett kostdatasystem för att näringsberäkna måltiderna.
