Måltider för seniorer

Måltider på äldreboende

Måltiderna till äldre har stor betydelse för livskvalitet och bör utformas utifrån individuella behov och önskemål. Inom särskilt boende ska frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål ingå där varje ska måltid innehålla protein. Mellan måltiderna ska dryck erbjudas. Måltiderna ska fördelas jämnt över dygnets vakna timmar för att minska risken för undernäring, infektioner, förlust av muskelmassa och fallskador.

Grunden för menyplaneringen inom kostenheten är att få variation och skapa trevliga smakupplevelser. Seniormenyn innehåller traditionell husmanskost, nya influenser och växtbaserade måltider. Måltiderna anpassas till säsong, helger och årets högtider.

Lunch och middag tillagas 365 dagar om året av kommunens seniorkockar och levereras till de olika särskilda boende. De boende kan dagligen välja mellan tre olika lunchrätter. Till lunchen ingår olika sorters grönsaker/rotsaker, matfett, bröd, tillbehör och dryck. När det är soppa serveras nybakat bröd. Helgdagar avslutas lunchen med en dessert. Måltiderna som tillagas av seniorkockarna är näringsvärdesberäknade enligt Nordiska näringsrekommendationer och följer Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen.

På en del särskilda boende väljer omsorgspersonalen att tillaga middag/kvällsmat och ansvarar då för att näringsinnehållet i måltiderna ger tillräckligt med energi och protein.

Lunch och middag som levereras från kostenheten bidrar ungefär med 50 procent av äldres energi- och näringsbehov per dygn. Resten ska täckas av frukost och tre till fyra välplanerade mellanmål som behöver vara energirika och innehålla fem till tio gram protein. För att nattfastan, som är tiden mellan kvällens sista mål och det första målet på morgonen inte ska överstiga 11 timmar behövs något att äta eller dricka sent på kvällen eller tidigt på morgonen. Mellanmålen är lika viktiga som lunch- och middagsmålen för att få en bra balans av näring och energi (kalorier). Det är omsorgspersonalen som har ansvar för att servera frukost, mellanmål och förkorta nattfastan.

Måltidshjälpmedel

Åldrandet påverkar möjligheten att lyckas äta och dricka. Det finns många hjälpmedel i form av porslin, glas, muggar och bestick som underlättar intag av mat och dryck. Måltidshjälpmedel ska tillhandahållas av respektive äldreboende.

Måltidsråd

På varje äldreboende ska det finnas ett måltidsråd där de boende ingår med möjlighet att påverka maten och måltidssituationen. Måltidsrådet fyller en viktig funktion för att involvera äldre och även de anhöriga i kommunens måltidsverksamhet.

Konsistensanpassad mat

Uppemot 70 procent av äldre har svårigheter att äta och svälja. Med åldern blir känseln i munhålan sämre och det blir försämrad sväljfunktion. Med rätt konsistens på mat och dryck kan risken för undernäring, uttorkning och lunginflammation minska. Lunginflammation kan uppstå när maten hamnar i luftstrupen. Konsistensanpassad mat ordineras lämpligen i samarbete med logoped, kommunsjuksköterska eller annan legitimerad personal.

Det finns följande sex konsistenser att beställa från kostenheten:

• Hel och delad – mat som vid behov delas i mindre bitar. Den som lider av muntorrhet behöver mycket sås för att kunna svälja lättare.
• Grov paté – mat vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Konsistensen beskrivs som en saftig och mjuk köttfärslimpa. Maten ska vara lätt att dela och äta med gaffel. Individer som lider av muntorrhet behöver mycket sås för att kunna svälja lättare.
• Timbal – är lämplig vid uttalade tugg-/sväljningssvårigheter. Konsistensen ska vara mjuk, slät, kort och sammanhållande utan några bitar. Maten ska kunna ätas med gaffel eller sked. Konsistens kan jämföras med omelett. Mycket sås kan underlätta ätandet. Utseendet ska vara behagligt och smaken lika god som den ordinarie huvudrätten.
• Gelé – är passande vid särskilt allvarliga sväljsvårigheter, en trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. Konsistensen karaktäriseras av mjuk och hal kost som kan jämföras med vinbärsgelé. Mat med gelékonsistens äts med gaffel eller sked.
• Flytande – är lämplig vid förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Konsistensen karaktäriseras av släta, rinnande varma eller kalla soppor. Den kan jämföras med tomatsoppa. Den är mindre krämig än tjockflytande. Soppan ska vara helt slät utan småbitar.
• Tjockflytande – Vid sväljsvårigheter kan tjockflytande konsistens upplevas som lättare att svälja än tunnflytande. Den är lättare att hantera i munnen och att få ner i matstrupen. Konsistensen är slät och trögflytande, ungefär som gräddfil. Soppan ska vara helt slät utan småbitar. Jämfört med flytande kan tjockflytande minska risken för att sätta i luftstrupen och utveckla lunginflammation.