Parkeringsstrategi för Oskarshamns centrum
Ansvarig för dokumentet: Tekniska kontoret
Omfattar: Alla verksamheter
Informationsklass: Öppen
Publicering: Författningssamling
Beslutsinstans: Kommunfullmäktige
Fastställd: 2023-12-11, § 179
Gäller från och med: 2024-01-01
Giltighetstid: Tillsvidare
Diarienummer: KS 2023/000970
1 Inledning
Parkering är ett av flera viktiga styrmedel som en kommun kan använda för att skapa en attraktiv och hållbar stadskärna. Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Tillgången till, och kostnaden för, parkering påverkar därmed individernas färdmedelsval. Enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner, 2021) är en tydlig strategi för hur kommunen ska arbeta med parkeringsfrågor och en samhällsplanering som styr i samma riktning viktiga förutsättningar för ett lyckat resultat. Tillgången till parkeringsplatser är en av de faktorer som har störst betydelse för val av färdsätt och för resmönster.
En genomtänkt strategi för parkering i centrum kan därför indirekt bidra till minskad miljöpåverkan (från luft, buller och växthusgaser) och förbättrad folkhälsa genom att underlätta så att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt istället för att ta bilen vid kortare resor. I en rapport från Fastighetsägarna uppskattas att det i Sverige idag finns mer parkeringsyta per person än boyta (Fastighetsägarna m.fl., 2020). Parkeringspolitiken påverkar människors vardagsliv och parkeringsfrågor och har därför en tendens att väcka stort engagemang och debatt. (SKR, Parkering för hållbara stadskärnor i mindre och medelstora städer).
Bilparkering återfinns ofta på attraktiva platser nära målpunkter i stadskärnan. Denna geografiska prioritering brukar motiveras med bilparkeringens vikt för centrumhandeln. Studier har dock visat att åtgärder som reducerar biltrafik och bilparkering i stadskärnan har en positiv inverkan på den lokala handelns omsättning och stadskärnans attraktionskraft (VTI, 2010).
Allt fler kommuner har också börjat omvärdera synen på bilparkering då behovet av grönytor och mötesplatser har kommit att prioriteras högre. Med en genomtänkt strategi för parkering kan ytan för parkering minskas eller omfördelas samtidigt som mobiliteten totalt sett upprätthålls på en god nivå. På så vis frigörs mer yta för exempelvis bostadsbyggande, grönytor och lekparker, mötesplatser eller ytor för gående och cyklister. (SKR, 2021).
Hur parkering kan regleras beror på om det är allmän platsmark eller kvartersmark. I plan- och bygglagen (2010:900), PBL, definieras vad som utgör allmän platsmark respektive kvartersmark.
- Allmän platsmark (eller gatumark) är gata, väg, park, torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Markens ändamål anges i detaljplan eller områdesbestämmelse. För allmän plats anges markens ändamål som exempelvis gata/väg och parkering föreskrivs med lokal trafikföreskrift.
- Kvartersmark (eller tomtmark) definieras enligt PBL som ”mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde”, exempelvis anges ändamålet parkering.
Allmänna regler enligt trafikförordningen, som att man inte får stanna eller parkera så att det uppstår fara, gäller oavsett om det är allmän platsmark eller kvartersmark. Kommunen är ansvarig för att reglera parkering på allmän platsmark
1.2 Parkering i små och medelstora städer
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sin skrift “Parkering för hållbara stadskärnor i små och medelstora städer” formulerat följande:
"Det finns utmaningar när det gäller parkeringsfrågor som är särskilt viktiga att belysa i mindre kommuner. Inte sällan är befolkningsmässigt mindre kommuner förhållandevis stora till ytan vilket gör att boende i kommunen kan ha långa avstånd till sina dagliga aktiviteter. Långa avstånd gör det svårare att gå och cykla samtidigt som det mindre befolkningsunderlaget innebär att de ekonomiska förutsättningarna för att upprätthålla ett konkurrenskraftigt kollektivtrafikutbud är sämre. En lägre befolkningstäthet gör också att underlaget är mindre för delningstjänster som exempelvis bilpooler. Sammantaget finns det inte lika många rimliga alternativ till bilen i mindre kommuner som i storstadsområden."
Den största delen av en kommuns parkeringsbestånd utgörs av redan befintliga parkeringar och det är därför svårt att snabbt ställa om hur parkeringar används. I mindre kommuner där nybyggnadstakten oftast är lägre tillkommer inte heller nya parkeringsplatser i någon större omfattning. Det finns dock verktyg för en mindre kommun att använda för att arbeta strategiskt med parkeringsbeståndet.
1.3 Syftet med en parkeringsstrategi och avgränsningar
Utformning, lokalisering och reglering av parkering påverkar en stadskärnas attraktivitet, tillgänglighet och hållbarhet (SKR, Parkering för hållbara stadskärnor i mindre och medelstora städer).
Parkeringsstrategins syfte är att stötta utvecklingen av Oskarshamns centrum genom att redovisa hur kommunen ska jobba med parkeringar utifrån att uppfylla utpekade övergripande målsättningar och strategier, nationella så väl som lokala.
Parkeringsstrategin omfattar inte parkeringsnormer, så som exempelvis norm för parkeringar vid framtagandet av detaljplan eller som vägledning vid bygglovsprövningen eller norm för parkering vid offentliga lokaler, så som exempelvis skolor, förskolor, särskilda boenden m.m. Parkeringsstrategin omfattar inte heller parkeringar i kommunen som helhet, utan parkeringar i Oskarshamns centrum.
Nästa steg i det strategiska arbetet med parkeringar i kommunen kan vara att arbeta fram fler parkeringsnormer, samt undersöka så kallade mobilitetsnormer. God mobilitet innebär att trafiksystemet ger resenären en flexibilitet vid val av resealternativ och/eller möjliggör kombination mellan flera färdmedel. Ett sådant arbete bör genomföras i brett samarbete mellan samtliga nämnder och bolag i kommunen så väl som exempelvis handels- och fastighetsägarnätverk.
2 Parkering i Oskarshamns kommun
Oskarshamns stad har karaktären av en småstad med fördelar som närhet till den mesta av kommunens service och handel. Oskarshamn är dock en bilorienterad kommun med en hög andel korta resor inom tätorten.
2.1 Gator och trafik i Oskarshamns centrum
Gaturummet i centrumkärnan har genomgått flera förändringar under de senaste åren där gator har tillgänglighetsanpassats och exempelvis gjorts om till gångfartsgator.
2.2 Bil- och cykelparkeringar
Det finns både privata och kommunala parkeringar i Oskarshamns centrum. Det finns en varierande karaktär på parkeringarna, större allmänna gatuparkeringar, parkeringshus samt gatuparkeringar längs relativt smala gator.
Karta som visar definitionen av Oskarshamns centrum.
3 Övergripande vägledning för strategin
3.1 Globala och nationella mål
Det övergripande syftet med de nationella miljömålen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation utan att det påverkar vår omvärld på ett negativt sätt. Detta syfte är formulerat i det så kallade generationsmålet. Utöver detta finns det en rad andra nationella miljömål.
Utöver de nationella miljömålen finns det 17 hållbarhetsmål formulerade i Agenda 2030 vilka antogs av FN:s medlemsländer år 2015. Globala målen som kopplar an till den här strategin finns framför allt i mål 11 ”Hållbara städer och samhällen”, men även mål 12 ”Bekämpa klimatförändringarna”, mål 10 ”Minskad ojämlikhet” och mål 3 ”God hälsa och välbefinnande”.
3.2 Lokal styrning och vägledning
3.2.1 Översiktsplan
I februari 2023 antog kommunfullmäktige Översiktsplan Oskarshamns kommun 2030.
Av Översiktsplanens 11 hållbara utvecklingsstrategier, som tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 och mål 11 Hållbara städer och samhällen, är följande strategi 4. Alltid nära till Oskarshamn framförallt vägledande för området parkering i centrum.
Inom ramen för utvecklingsstrategi 4 finns följande viljeinriktning:
Viljeinriktning 4.8 – God turtäthet och framkomlighet bör i Oskarshamns kommun prioriteras i de större strukturbildande stråken. Vid strategiska bytespunkter ska det vara lätt att ansluta med antingen kollektivtrafik eller andra transportslag och det ska finnas möjlighet till parkering för både cykel och bil.
”För att klara kapaciteten i trafiksystemet med en ökad befolkningsmängd i kommunen, utan att behöva ta alltför stor yta i anspråk för nya vägar, behövs en ändrad färdmedelsfördelning av persontransporter. Resor med bil kommer fortsatt att vara nödvändiga för exempelvis sådana transporter som inte kan lösas på annat sätt, eller för personer med nedsatt mobilitetsförmåga, alternativt där andra transportslag varken är konkurrenskraftiga eller möjliga. I de fall där bilresandet enkelt kan ersättas av andra, mer miljövänligare transportslag är det viktigt att dessa upplevs som mer attraktiva och lättillgängliga. De negativa klimateffekterna behöver minimeras på såväl global som lokal nivå och transportsystemet har en avgörande roll för att nå uppsatta miljö- och klimatmål.” Översiktsplan för Oskarshamns kommun
I Översiktsplanens fördjupade del om Oskarshamns stad lyfts också vikten av en attraktiv stadskärna, som en förutsättning för tillväxt och en viktig del av den lokala identiteten. Fortsatta satsningar på Oskarshamns attraktivitet, stadsliv, och på invånarnas fria tid beskrivs som en nödvändighet.
Utvecklingsstrategi 11 Vi är barnens Oskarshamn innehåller följande viljeinriktning:
Viljeinriktning 11.4 – Skolvägar samt trafiksituation runt skolor i kommunen ska kontinuerligt ses över ur trafiksäkerhetssynpunkt och barns erfarenheter av sina skolvägar ska tas tillvara.
I den fördjupade Översiktsplanen för Oskarshamns stad beskrivs bland annat följande om centrumkärnan:
“Handeln ska framför allt prioriteras i centrumkärnan. Centrum i Oskarshamns stad ska vara det självklara valet när det kommer till shoppingutbud med spännande butiker, mötesplatser och upplevelser. Detta ska ske genom förädling av de offentliga miljöerna och ett samarbete mellan kommun och näringsidkare i staden.” (…) I handelsområden behöver parkeringsytor avsättas för laddinfrastruktur.
“Centrum ska avlastas från tung trafik för att förbättra boende- och vistelsemiljöerna genom att luftföroreningar, buller och olycksrisker minskar.“
“Vi behöver en ny syn på trafiken där bilen inte får vara norm när vi planerar.”
ur Översiktsplan för Oskarshamns kommun.
3.2.2 Cykelplan 2030
Arbetet med en cykelplan för Oskarshamns kommun inleddes 2013 då kommunen genomförde en inventering av befintligt cykelvägnät. Planen antogs av kommunfullmäktige 2019. Oskarshamns kommun har följande vision för cykel som transportmedel:
I Oskarshamns kommun är gång- och cykeltrafikanter ett prioriterat trafikslag som ska ges god och säker framkomlighet.
Under hösten 2018 fanns en webbenkät tillgänglig på kommunens hemsida. I enkäten blev cyklisterna bland annat tillfrågade om hur långt de brukade cykla.
Total reslängd för deltagarna i enkätundersökningen och intervjuerna.
I cykelplanen påpekas att bra cykelinfrastruktur ökar tillgängligheten för kommuninvånarna. För att få fler att cykla i kommunens alla delar, behöver cykeln vara konkurrenskraftig gentemot andra trafikslag. En tät och funktionsblandad stad tillsammans med ett gent och lättorienterat cykelvägnät ger möjlighet till korta avstånd mellan olika målpunkter. Detta är särskilt viktigt för barn och unga och deras möjligheter att på egen hand röra sig fritt i trafiken, exempelvis till och från skolan och aktiviteter.
3.2.3 Program för framtidens stadskärna
I maj 2022 antog kommunstyrelsen ett program för framtidens stadskärna. I programmet konstateras att för att nå visionen om 30 000 invånare 2030 krävs satsningar på Oskarshamns attraktivitet, identitet och på invånarnas fria tid.
Oskarshamns kommun måste aktivt verka för att förtätningsintentionerna i översiktsplanen ska genomföras. Bilen tar mycket plats och utrymmet för parkering i centrum är begränsat. Att prioritera boendeparkeringar på kvartersmark, optimalt utnyttjade besöksparkeringar samt cykelparkeringar framför arbetsplatsparkeringar medför att marken kan användas till möten mellan människor, till exempel uteserveringar, grönytor och utökade gågator eller nya byggnader för bostäder.
3.2.4 Energi- och klimatprogrammet
Under 2023 har ett förslag till en energi- och klimatplan för Oskarshamns kommun tagits fram, med stöd av Energikontor Syd.
Övergripande mål i planen är följande:
- År 2030 är Oskarshamn en kommun utan nettoutsläpp av fossil koldioxid och del av en fossilbränslefri region.
- År 2030 är Oskarshamns kommun en plats som står robust inför klimatförändringarna.
Mer konkret innebär detta att vi ska uppnå delmålen att;
- minska utsläppen av fossil koldioxid i Oskarshamns kommun från 2020 års 2,8 ton per capita till 2,0 ton per capita år 2026, för att sedan 2030 nå nollvisionen och-
- minska användningen av energi från fossila bränslen i Oskarshamns kommun från 2021 års nivå på 10 MWh/capita till 6 MWh per capita år 2026, för att sedan 2030 nå nollvisionen.
I planen konstateras det att transporter står för ungefär 80 procent av utsläppen av koldioxid i kommunens geografiska område. Därför är resor och transporter ett prioriterat område att arbeta med för att uppnå planens övergripande mål. Det är viktigt att minska biltrafiken och överföra kortare resor till exempelvis cykel och gång, liksom att ersätta fossila bränslen som bensin och diesel med icke fossila bränslen. Den fysiska planeringen av trafiken ska inkludera alla trafikslag, och tillgodose att olika trafikslag fyller sin uppgift på rätt plats.
4 Tre inriktningar för parkering i centrum
Utifrån kommunens övergripande strategier och målsättningar pekas tre olika områden ut där parkeringsstrategin kan medverka till en önskad utveckling: förbättrad tillgänglighet i centrumkärnan, minskad miljöpåverkan samt att en attraktiv stadsmiljö.
Parkeringsfrågan behöver beskrivas som en del av helheten i stadsbyggnadsprocessen snarare än som ett särintresse. Detta kan ge en ökad förståelse för att parkeringens anspråk behöver vägas mot andra värden och intressen (SKR, 2021).
4.1. Förbättrad tillgänglighet i centrum
Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) leder inte minskad biltrafik i centrum till butiksdöd, vilket annars är ett påstående som är relativt utbrett (Thomas Svensson VTI). Tvärtom är det så att exempelvis utökade och fler gågator stärker detaljhandeln och restaurang- och kaféverksamhet samt leder till ett större folkliv. Samtidigt är effektiva besöksparkeringar viktiga. Därför är det viktigt att bestämmelserna kring parkeringsytorna leder till att parkeringsplatserna nyttjas på ett optimalt sätt.
4.2. Minskad miljöpåverkan
En hållbar stadsutveckling innebär bland annat ett minskat bilberoende och att fler har möjlighet att välja färdmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats vilket gör reglering av parkeringen ett av kommunens viktigaste verktyg för att kunna påverka bilanvändningen. För att nå en framgång i arbetet med minskad bilanvändning behöver en övergripande parkeringspolitik vara integrerad med kommunens övriga trafik- och samhällsplanering.
När andelen resor med hållbara färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik ökar, minskar trafikens negativa effekter som buller, hälsofarliga luftpartiklar med mera. Stadens ytor kan användas till att skapa en mer hälsosam och attraktiv stad där fler kan och vill vistas. Detta kan i förlängningen öka den sociala hållbarheten och främja folkhälsan.
Personbilstrafiken dominerar stora delar av tätortens trafiksystem, både fysiskt och mentalt. En hållbar stadsutveckling förutsätter att dominansen bryts och ersätts av ett bredare synsätt och en annan avvägning mellan olika trafikslag. Prioriteringen mellan trafikslagen och samspelet mellan trafikfunktion och stadsomsorg bör utgå från en värdegrund där stadens samlade kvaliteter och det goda stadslivet lyfts fram – inte anspråk från ett enskilt trafikslag. Planeringen måste utgå från en helhetssyn där det är trafikslagens sammanlagda bidrag som räknas.
4.3. En attraktiv stadsmiljö
Parkeringshanteringen i Oskarshamns kommun ska bidra till en stark centrumhandel. Ett livskraftigt centrum är en viktig hörnsten i vad som uppfattas som en attraktiv stad. Handeln är en nödvändig service för stadens invånare och bidrar till liv och rörelse under en stor del av dygnet. En befolkad stadsmiljö upplevs som trygg att vistas i. Dessutom bidrar handeln till arbetstillfällen.
Det är som oskyddad trafikant, oavsett hur du har transporterat dig dessförinnan, man tar del av staden och dess utbud. Parkeringar och dess inkräktande på upplevelsen av stadsmiljön ska begränsas i största möjliga mån. Vid mindre, mer centrumnära handels- och serviceverksamheter, där många uträttar kortare ärenden är det viktigt att tillgängligheten är god, samtidigt som avstånden inte är för stora. Då det i centrumnära lägen inte finns lika mycket plats för parkeringsmöjligheter är det viktigt med korttidsparkering, så att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre. Det är också viktigt att parkering för bilar inte hindrar cykelparkering.
Exempel från parkeringspolicy Göteborgs stad som redovisas som ett exempel- ett par av målsättningarna till respektive inriktning bedöms tillämpbara även i en kontext av en mindre stad.
5 Strategier och verktyg för parkering i Oskarshamns centrum
För att kunna arbeta strategiskt med parkering som styrmedel i Oskarshamns centrum, för att kunna bidra till förbättrad tillgänglighet, minskad miljöpåverkan och en attraktiv stadsmiljö, föreslås ett antal verktyg. Dessa verktyg kan, om de används på ett strategiskt och planerat sätt, bidra till de tre inriktningarna. Vägledande för användningen av verktygen för parkering bör vara kontinuerliga undersökningar och utvärderingar.
5.1 Tidsbegränsning för parkering
Tidsreglering är en metod som används för att få en ökad omsättning på bilplatserna. På så sätt kan samma yta användas av fler. En högre omsättning gör också att det blir enklare att hitta en ledig plats. Tidsregleringen kan dessutom vara ett effektivt sätt att styra parkeringsanvändandet mellan olika användargrupper. Genom tidsbegränsningar kan kommunen säkerställa att de som har behov av långtidsparkering inte tar de mest attraktiva platserna i centrum i anspråk utan att dessa istället används av besökare till handel och aktiviteter. Ett exempel är att ha kortare parkeringstider i centrumkärnan och därmed motverka att arbetspendlare och boende hindrar besökare och kunder att parkera nära sina målpunkter (SKR, 2021).
Besökare som vill göra längre eller flera ärenden till affärer, restauranger, caféer, allmän service mm efterfrågar parkeringsplats under en eller några timmar och vill ha relativt nära till sina målpunkter.
Besökare med korta ärenden till handlare, arbetsplatser med mera har behov av att snabbt kunna stanna till och under kort tid utföra sitt ärende. De efterfrågar parkeringar med hög omsättning nära målpunkten så de snabbt kan hitta en ledig plats. Parkeringarna bör även vara placerade så man får bort fordonsrörelserna från de mest centrala delarna av staden.
Tidsbegränsad parkering kan bidra till att skapa en mer rättvis och effektiv användning av parkeringsutrymmen.
5.2 Avgifter för parkering
Avgiften är ett möjligt styrmedel för att påverka efterfrågan. En avgiftsförändring ska alltid motiveras och förväntad effekt ska redovisas och följas upp. Parkeringstaxan beslutas av kommunfullmäktige. Avgifter kan, om det används rätt, vara ett viktigt redskap för att skapa effektiva besöksparkeringar och bidra till stärkt stadsliv. Avgifternas storlek ska avvägas med hänsyn till det trafikreglerande syftet.
Differentiering av parkeringsavgifterna med parkeringsavgifter i centrumområden och successivt minskande avgifter eller gratisparkering längre från centrum, gör att den synliga kostnaden för biltrafiken kan hamna i nivå med kostnaden för kollektivtrafik, vilket leder till ökad konkurrenskraft för kollektivtrafiken och/eller andra transportmedel.
Att erbjuda fria gatuparkeringar för ökad handel innebär istället att parkeringsplatserna i centrum riskerar att ockuperas av långvarig arbetsplats- och boendeparkering. Erfarenheter från perioden med p-skiva på samtliga parkeringsplatser i centrumkärnan var att just dessa typer av parkeringar ökade.
Centrumhandelns konkurrenskraft gentemot externhandeln är i många mindre kommuner ett argument för att inte införa parkeringsavgifter. Flera städer har försökt gynna innerstadshandeln genom att erbjuda billiga parkeringsplatser eller avgiftsfria parkeringsplatser vid tillfällen när många vill besöka innerstaden. Utvärderingar visar dock att sådana åtgärder reducerar handelns omsättning genom att parkeringsplatserna utnyttjas relativt länge och förhindrar att fler besökare kan parkera och handla under en viss tidsrymd (SKR, 2021).
5.3 “Rätt antal parkeringar”
“Rätt antal parkeringar” i centrum kan bidra till så väl förbättrad tillgängligheten till centrum så som attraktivitet. En centrumkärna bör inte ha för många parkeringsplatser för bil i attraktiva lägen. För att veta att antalet parkeringar matchar behovet behövs kontinuerliga analyser av parkeringsdata och trafikflöden.
En viktig frågeställning att utreda är vad som rent geografiskt ska prioriteras, om bilparkering ska ta de mest attraktiva lägena i en stadskärna i anspråk. För människor i kommunen som är beroende av att kunna ta bilen för att ta sig till centrum ska det finnas parkeringar som tillgodoser behovet. Att minska utbudet av parkeringar eller öka gångavståndet är åtgärder som i många kommuner har väckt motstånd från allmänhet och centrumhandeln.
För dem som på grund av olika fysiska handikapp är mer beroende av bil är det viktigt att parkering för rörelsehindrade finns lättillgängliga i närheten av det parkeringen är tänkt att serva, samt att p-platserna och även parkeringsautomaterna är utformade på ett medvetet sätt, så att de fungerar väl att använda för rörelsehindrade. P-platser för handikappfordon behövs nära entréer och ska därför prioriteras. Genom kontinuerlig dialog med dem som är i behov av dessa platser kan behov stämmas av.
5.4 Övervakning
Syftet med parkeringsövervakning är att uppnå trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Övervakning är nödvändigt för att säkerställa att regleringar efterföljs och är därigenom ett sätt att effektivisera användningen av parkeringsytor. Regleringar tillsammans med övervakning kan möjliggöra ett minskat parkeringsutbud med bibehållen eller ökad kapacitet.
Kostnaden för övervakning kan vara en utmaning för mindre kommuner. Möjligheten finns dock att ta höjd för denna kostnad genom att ta ut parkeringsavgifter på kommunala parkeringar (SKR, 2021).
5.5 Attraktiv cykelparkering i centrumkärnan
Cykeln har betydelse för handeln, då en stor andel kunder kommer med cykel. Cykelparkeringar bör ligga närmare huvudingången än bilparkering. Cykelparkeringar ska vara av hög standard samt möjliggöra fastlåsning av cykelramen. På platser där cyklar parkeras under en längre tid bör parkeringen vara väderskyddad. Miljön runt omkring cykelparkeringarna ska vara attraktiv och väl belyst så att platserna upplevs som trygga.
Cykelparkeringar ska även anpassas för att fungera för olika typer av cyklar. Lådcyklar och cykelkärror som blir allt vanligare ställer högre krav på utrymme. Attraktiv cykelparkering måste även ha en logisk placering utifrån målpunkter och cykelstråk. Med en trygg, säker och väl utbyggd cykelinfrastruktur kan även barn och vuxna som inte har tillgång till bil förflytta sig. Detta är något som i förlängningen inte enbart bidrar till bättre miljö utan även bidrar till ett mer socialt hållbart stadsbyggande.
För att främja att kommunens medarbetare minskar sin bilkörning och därmed avlastar parkeringarna i centrala Oskarshamn så erbjuder kommunen förmånscyklar. Det innebär att samtliga kommunens medarbetare kan avropa en cykel av olika typ och prisklass och betala den genom bruttolöneavdrag under 3 år. Detta är också ett exempel på ett verktyg och styrmedel.
5.6 Kommunikation och dialog
Kommunikation om stadens parkeringar med tydlig och lätt information för att underlätta att göra rätt är ett bra styrmedel och verktyg för att möjliggöra ett tillgängligt centrum. Det finns flera exempel på smarta digitala verktyg där tekniken kan hjälpa till att ordna trafiken och informera så väl bilister som cyklister och gående om exempelvis tillgängliga parkeringar.
Det är också nödvändigt att kunna arbeta med att nå ut med information till kommunens invånare om olika typer av transportslag och fördelarna med att exempelvis ta cykeln eller gå (för dem som har möjlighet) gentemot att ta bilen, detta för att uppnå en minskad miljöpåverkan och en attraktivare stadskärna- och såklart en förbättrad folkhälsa på köpet.
Ett annat exempel på kommunikation och dialog som är viktig är den mellan kommunen och näringsidkare och andra aktörer i centrum. Kommunen ska sträva efter att ha en kontinuerlig dialog med dessa grupper för att i möjligaste mån hitta fram till en gemensam målbild för parkeringar i centrumkärnan. Inför förändringar gällande parkeringar i centrum ska dessa grupper alltid involveras. Detta har en viktig koppling för att möjliggöra en attraktiv centrumkärna så väl som rätt tillgänglighet i centrum.
6 Avslutande kommentar
Strategin för parkering i Oskarshamns centrum ska följas upp av riktlinjer för parkering i Oskarshamns centrum, med riktlinjer för respektive strategi. Dessa riktlinjer ska beslutas av trafiknämnden.