Lantbruk

1. Kort om lantbruk

Med lantbruk menas i stort sett alla verksamheter på landsbygden som producerar livsmedel. Lantbruk kan producera kött, mjölk, ägg, spannmål, foder till djur eller råvaror till industrier. Även viss produktion av energiråvaror räknas till lantbruk.

Regler som gäller för verksamheter med lantbruk finns framför allt i miljöbalken.
Syftet med miljöbalken är att skydda människor och miljö och att stödja en hållbar utveckling.

2. Miljöskydd inom lantbruk

Kontrollen av lantbruken utgår ifrån djurinnehav. Om du har en verksamhet med mer än 10 djurenheter får du miljötillsyn av samhällsbyggnadskontoret vart tredje år. Har du en mindre verksamhet med färre än 10 djurenheter får du tillsyn vart femte år.

• De största lantbruken med djur som har mer än 400 djurenheter måste söka tillstånd hos länsstyrelsen i Kalmar.
• De mellanstora lantbruken med mer än 100 djurenheter men mindre än 400, måste anmäla sin verksamhet till samhällsbyggnadsnämnden.
• De mindre lantbruken med färre än 100 djurenheter behöver normalt inte anmäla sin verksamhet enligt miljölagstiftningen.

På Jordbruksverkets webbplats finns beskrivning om hur antalet djurenheter beräknas.

3. Lagring av stallgödsel

All lagring av stallgödsel ska ske på tätt underlag utan risk för näringsläckage.

• Om du har nötdjur, hästar, får eller getter gäller åtta månaders lagringsvolym. Med det menas att det måste finnas plats på din gård att lagra all gödsel som dina djur producerar under åtta månaders tid.
• För annan djurhållning, exempelvis för grisar och kyckling, gäller tio månaders lagringsvolym.
• Har du färre än tio men mer än två djurenheter krävs sex månaders lagringsvolym oavsett djurslag.
• Har du färre än två djurenheter krävs inte att du har någon speciell lagringsvolym. Gödsellagringen får dock inte innebära olägenheter för din omgivning.

Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska också ske under täckning.

4. Spridning av gödsel

Oskarshamns kommun, utom Kristdala församling, omfattas av Europa Unionens, EU:s nitratdirektiv. Det vill säga regler för spridning och lagring av stallgödsel i kustnära områden.

Detta gäller för Misterhult, Döderhult och Bockara församlingar:

• Under november till februari är all spridning av gödsel helt förbjuden.
• Det är inte tillåtet att sprida på tjälad, snötäckt, översvämmad eller vattenmättad mark.
• Mellan 1 augusti och 31 oktober får gödsel bara spridas inför sådd eller i växande gröda. Träda eller stubbåker är inte växande gröda.
• Du får sprida fastgödsel i oktober i växande gröda eller plöja ner detta inom 12 timmar utan krav på sådd.

Kristdala församling är inte ett nitratkänsligt område. Därför får stallgödsel spridas där under perioden 1 december till 28 februari om den brukas ner inom 12 timmar. Även i områden som ligger utanför nitratkänsligt område, bör inte gödsel spridas på snötäckt, frusen, översvämmad eller vattenmättad mark.

5. Dispens från gödselförbuden

Dispens från spridningsförbuden kan ges i enskilda fall, där en bedömning görs från fall till fall. Dispens kan endast medges för omständigheter som du som verksamhetsutövare inte har eller borde ha kunnat förutse eller påverka.

En dispens ska vara sista utvägen för att förhindra en akut situation där till exempel gödselbrunnen riskerar att rinna över. Innan dispens kan beviljas måste först andra möjligheter undersökas, bland annat om det finns möjlighet att låna eller hyra lagringsutrymme av någon annan.

Du ansöker om dispens genom att fylla i blanketten Ansökan om dispens för gödselspridning. Ansökan skickar du sedan till Samhällsbyggnadskontoret.

När dispens beviljas får du en skriftlig bekräftelse på detta. Dispensen kan innehålla villkor med försiktighetsmått för hur du får sprida din gödsel.

6. Fosfor från stallgödsel

Mängden fosfor som du får tillföra din åkermark är begränsad till 22 kilo per hektar och år, beräknat som ett medelvärde under en period om fem år. Detta gäller inte om du har färre än tio djurenheter. Gödsel som tas emot har samma begränsning på 22 kilo per hektar och år oavsett storlek på företag och antal djurenheter.

7. Kväve från stallgödsel

EU:s nitratdirektiv reglerar och begränsar tillförsel av kväve på åkermark till 170 kilo per hektar och år. Detta gäller inte om du har färre än tio djurenheter.

På hösten får högst 60 kilo lättillgängligt kväve, ammonium-N, nitrat-N eller urea, tillföras till höstsådda oljeväxter. Annan höstsådd gröda får gödslas med högst 40 kilo lättillgängligt kväve.

8. Spridning av kemiska bekämpningsmedel

Krav på behörighet

För att du ska få använda växtskyddsmedel klass 1L och 2L, måste du ha ett så kallat användningstillstånd. Länsstyrelsen anordnar utbildningar och utfärdar användningstillstånd för växtskyddsmedel på uppdrag av Jordbruksverket.

Krav på godkänd sprututrustning

Från och med den 26 november 2016 ska alla sprutor som används för spridning av växtskyddsmedel vara godkända av Jordbruksverket. För att sprutan ska vara godkänd måste sprutan uppfylla kraven i ett funktionstest utfört av en behörig funktionstestare. Förutom funktionstestet måste du också skicka in en ansökan om att få sprutan godkänd hos Jordbruksverket. Sprutan ska funktionstestas minst vart tredje år.

Krav på dokumentation

Det finns krav på att all yrkesmässig användning av växtskyddsmedel, både inomhus och utomhus, ska dokumenteras. Av dokumentationen ska följande uppgifter framgå:

• Tidpunkt för spridningen (datum och tidpunkt då sprutningen påbörjades)
• Plats för spridningen (ex fältnamn, skiftesnummer)
• Vem som utfört bekämpningen
• Gröda
• Syftet med bekämpningen
• Preparatnamn
• Vilken dos du använt (som det anges på etiketten)
• Fasta skyddsavstånd som hållits till omgivningen (objekt och avstånd i meter)
• Anpassat skyddsavstånd (objekt och avstånd i meter)
• Blommande vegetation (om preparatet är giftigt för pollinerande insekter)

Dokumentationen ska sparas i minst tre år och ska kunna visas upp för samhällsbyggnadskontoret vid begäran.

Skyddsavstånd

Den som sprider växtskyddsmedel är ansvarig för att bekämpningen inte orsaka skada eller har en negativ påverkan på omgivningen. Du ska alltid hålla de skyddsavstånd till omgivningen som behövs för att förhindra att omgivningen utsätts för bekämpningsmedel genom marktransport eller vindavdrift.

Den som spider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta fasta skyddsavstånd:

1. 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar
2. 6 meter till sjöar och vattendrag räknat från strandlinje eller högvattenyta.
3. 12 meter till dricksvattenbrunnar.

Utöver de fasta skyddsavstånden ska även skyddsavstånden anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen varvid särskild hänsyn ska tas till:

• På platsen för spridningen rådande temperatur, vindförhållanden och övriga väderförhållanden
• Det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen
• Växtskyddsmedlets egenskaper
• Omgivningens känslighet för medlet
• Den använda spridningsteknikens precision

Användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde

För att få använda växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden måste du först ansöka om särskilt tillstånd för detta hos samhällsbyggnadsnämnden.

9. Dieseltankar

När en ny cistern ska installeras eller en befintlig cistern ska flyttas så ska Samhällsbyggnadskontoret informeras minst 4 veckor innan installationen påbörjas.

För att säkerställa att din cistern är i gott skick och inte ska påverka miljön ska du se till att cisternen besiktigas regelbundet av ackrediterad personal. Regler kring besiktning av cisterner finns i MSBs föreskrifter (MSBFS 2018:3) om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor. Efter besiktningen får du en kontrollrapport. Kontrollrapporten ska sparas och kunna visas för tillsynsmyndigheten.

Tänker du ta en cistern ur bruk ska Samhällsbyggnadskontoret informeras om detta i god tid innan åtgärden sker.

En cistern som tas ur bruk ska tömmas och rengöras på ett sådant sätt att spill eller läckage förhindras vid tömning/rengöring. Rester av brandfarlig vara eller spillolja betraktas som ett farligt avfall och ska lämnas till godkänd omhändertagare för denna typ av avfall.