Hantering av schaktmassor
Schaktmassor, det vill säga de jord-, sten- och bergmaterial som grävs upp vid bygg- och anläggningsarbeten, kan ha stor potential för återvinning och återanvändning. Detta är viktigt för att främja hållbar resurshushållning. Men det finns risker – bland annat kan massorna vara förorenade och påverka både miljö och hälsa om de hanteras felaktigt. Här går vi igenom de viktigaste aspekterna av hantering, provtagning, mellanlagring och återvinning av schaktmassor.
Viktiga förutsättningar för hantering av schaktmassor
Återanvändning av schaktmassor är en viktig del i strävan efter hållbar resursanvändning. Men innan dessa massor kan återanvändas eller återvinnas måste man vara säker på att de inte är förorenade. Felaktig hantering kan leda till skadlig påverkan på både människor och miljö. Därför är det avgörande att förstå var massorna kommer ifrån och vad de innehåller innan de används på nytt.
Enligt miljöbalken anses schaktmassor som avfall, förutom i de fall då massorna inte innehåller föroreningar och återanvänds på samma plats där de grävdes upp.
Föroreningar i schaktmassor
Innan schaktning påbörjas måste en bedömning göras om marken kan vara förorenad. Viktiga frågor att ställa är:
- Kommer massorna från en fastighet som finns med i Länsstyrelsens register över potentiellt förorenade områden?
- Kommer massorna från en fastighet där saneringsarbeten pågår eller har genomförts?
- Har marken fyllts ut med massor, som kan vara förorenade?
- Sker schaktningen i vägbankar, bangårdar eller banvallar?
- Finns eller har det funnits något på fastigheten som kan ha förorenat marken? Det kan till exempel ha varit industriverksamhet, avfallsupplag, lager av kemikalier, oljeavskiljare, cisterner eller tankar.
- Har det förekommit tankning av olja, bensin eller diesel?
- Har det hänt några olyckor på platsen t.ex. spill eller brand?
- Finns någon annan misstanke om att massorna kan vara förorenade?
Om någon av dessa frågor besvaras med "ja", bör en provtagning av schaktmassorna göras för att säkerställa att massorna inte innehåller skadliga ämnen. Den som tar emot schaktmassor behöver veta vilka föroreningar massorna innehåller.
En strävan bör också vara att massor som uppkommit i en tätort inte flyttas utanför tätorten, då massor från en tätort generellt överstiger de bakgrundshalter av ämnen som normalt förekommer utanför tätorten.
Provtagning av schaktmassor
Vid provtagning är det viktigt att representativa prover tas och att massorna analyseras på relevanta parametrar. Behöver provtagning genomföras kan följande användas som vägledning:
- Vid volymer på cirka 200 kubikmeter bör minst ett samlingsprov tas ut och analyseras.
- Vid volymer på upp till 2 000 kubikmeter bör minst 5 prover tas.
- För volymer därutöver tas minst ett prov per ytterligare 1 000 kubikmeter.
- Vid ledningsschakt ska minst ett samlingsprov tas var 50:e meter.
- Finns misstankar om en förorening utefter begränsad sträcka, ska prov tas före, efter och vid den misstänkta föroreningen. Är det fråga om större ytor bör en särskild provtagningsplan upprättas.
- Provtagningsresultatet ska bifogas massorna då de hanteras vidare.
Den som tar proverna behöver ha kunskap och erfarenhet av provtagning. Kända uppgifter om föroreningar avgör hur proverna ska analyseras. Har ni inte själva den kompetensen för provtagning och val av analys behöver ni anlita en konsult.
Mellanlagring och materialåtervinning av schaktmassor
Lagring eller bearbetning av schaktmassor inför återvinning behöver anmälas till samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun om:
- mer än 10 ton massor lagras vid något tillfälle, på en annan plats än där de grävdes upp.
- om massorna ska behandlas genom sortering, krossning eller motsvarande mekanisk bearbetning.
Schaktmassor i anläggningsarbeten
När schaktmassor ska återanvändas på en annan plats än där de grävdes upp, betraktas detta som återvinning för anläggningsändamål.
För att massor ska få användas på detta sätt måste det finnas ett tydligt syfte med anläggningsarbetet. Det kan till exempel handla om att använda massor i vägbyggen, för bullervallar eller som utfyllnad inför en ny byggnation.
Massorna får inte heller orsaka ökad föroreningsbelastning på den nya platsen. De får inte heller innehålla annat avfall som plast, metall, gummi eller andra material som inte bidrar till konstruktionens funktion.
Det är alltid beställaren – alltså den som låter utföra arbetet – som ansvarar för att massorna hanteras rätt, både ur miljö- och tillståndssynpunkt.
Bedömning av föroreningsrisk
Hur massorna får användas beror på föroreningsrisken. Det är graden av risk för att mark eller vatten påverkas negativt som avgör om schaktmassorna får användas i ett anläggningsarbete.
- Om risken bedöms som liten, behöver du göra en anmälan till samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun.
- Om risken är högre än så, krävs istället en ansökan om tillstånd hos Länsstyrelsen.
På Naturvårdsverkets webbplats hittar du mer information och vägledning om masshantering och användning av massor i anläggningsarbete.
Andra tillstånd kan också behövas
Även om massorna inte medför någon föroreningsrisk, kan det ändå krävas andra lov eller dispenser beroende på var och hur massorna ska användas:
- Marklov kan behövas om marknivån förändras – söks via kommunen.
- Bygglov kan krävas inom detaljplanelagt område – söks via kommunen.
- Strandskyddsdispens krävs om arbetet sker inom strandskyddsområde – söks via kommunen eller länsstyrelsen.
- Tillstånd/dispens från länsstyrelsen kan behövas om platsen ligger inom skyddade områden som naturreservat, Natura 2000, fornlämningar eller riksintressen.
- Samråd med länsstyrelsen kan krävas vid större förändringar av naturmiljöer.
Att ha koll på hela regelverket innan arbetet startar sparar både tid och resurser – och bidrar till en hållbar användning av massor i nya projekt.
Asfalt i anläggningsarbeten
Uppbruten asfalt räknas också som avfall och ska hanteras på liknande sätt som schaktmassor. Särskild försiktighet krävs om asfalten är tillverkad före 1974, eftersom den kan innehålla stenkolstjära – ett ämne med höga halter av PAH (polyaromatiska kolväten) som är skadligt för miljön.
Om det finns misstanke om stenkolstjära i asfalten bör provtagning genomföras. Rekommendationen är minst två prover per 100 meter eller per 1 500 kvadratmeter.
När behövs anmälan?
- Asfalt med låg halt av PAH-16 (under 70 mg/kg) kan återvinnas utan anmälan eller tillstånd, så länge den återanvänds i ett asfaltverk eller i de övre lagren av en tidigare asfalterad väg.
- Asfalt med högre halter av PAH-16 (över 70 mg/kg) kräver alltid en anmälan till samhällsbyggnadskontoret innan den används i anläggningsarbeten.
- En anmälan krävs också om asfalten ska användas på något annat sätt än återvinning på tidigare asfalterad väg.
Tänk på att även vid låg föroreningshalt kan andra tillstånd krävas beroende på plats och omfattning.
Anmälan
För att säkerställa korrekt hantering av schaktmassor och asfalt, ska en anmälan göras till samhällsbyggnadskontoret minst sex veckor innan arbetet påbörjas. Anmälan kan göras via e-tjänster på Oskarshamns kommuns webbplats.
