Samhällsplanering

Det kommunala planmonopolet

Bebyggelse- och markanvändningsplanering har en mycket gammal tradition i Sverige. Redan under medeltiden fanns regler för hur marken skulle användas och husen byggas. Den första planlagstiftningen kom med 1874 års byggnadsstadga. Idag är det kommunerna som genom Plan- och bygglagen har ansvar för planeringen av mark och vatten. Detta kan ske genom olika slags planer till exempel översiktsplaner och detaljplaner.

Översiktsplan

Översiktsplaneringen är ett verktyg för att sätta enskilda beslut om den fysiska miljön i ett större perspektiv. Blir det en bra del i en bra helhet, också på lång sikt? Med kommunens översiktsplan anges inriktningen för den långsiktiga utvecklingen mot bättre miljö, enklare vardagsliv för medborgarna och en attraktivare kommun. Med stöd av planen kan mer eller mindre oplanerade och oförutsedda förändringsanspråk styras i önskad riktning.

Detaljplan

Planläggning med detaljplan syftar till att mark- och vattenområden används för de ändamål området är mest lämpat för. Bedömningen av lämpligheten görs med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process. Syfte att säkra insyn för berörda, ta fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget.