Egenkontroll och skötsel av enskilt avlopp

Om du släpper ut ditt avloppsvatten till en enskild eller gemensam avloppsanläggning har du en skyldighet att regelbundet kontrollera och underhålla anläggningen så att den fungerar och att den inte förorsakar olägenheter eller miljöstörningar. Du bör även dokumentera vilka skötselåtgärder som görs. Detta kallas för ”egenkontroll”.

Hur egenkontrollen kan se ut skiljer sig för olika typer av avloppsanläggningar.

En avloppsanläggning bör kontrolleras minst en gång om året, helst två eller fler gånger. Det gäller även traditionella anläggningar med infiltration eller markbädd. Det kan vara lämpligt att kontrollera anläggningen i samband med slamtömningen.

Livslängden på en traditionell avloppsanläggning är ungefär 15-25 år. Ju oftare du kontrollerar din anläggning, desto tidigare hinner du upptäcka och åtgärda fel innan de leder till större problem. På så vis kan du säkerställa en lång livslängd och en problemfri drift.

Var rädd om din anläggning och förläng dess livslängd

Avloppsvattnet i din avloppsanläggning renas till stor del med hjälp av bakterier. Det är därför väldigt viktigt att vara försiktig med vad som spolas ner i avloppet! Oavsett vilken typ av avloppsanläggning du har ska du tänka på följande:

Minst en gång om året bör du eller en sakkunnig kontrollera anläggningen. Om ett problem upptäcks i ett tidigt skede brukar de åtgärder som krävs bli mindre kostsamma. För att kontrollera anläggningen kan du använda checklistan för små avloppsanläggningar som organisationen Avloppsguiden tagit fram. Har du minireningsverk ska du kunna vända dig till tillverkaren för att få information om vad som behövs kontrolleras.
Se till att regelbunden slamtömning sker. En av de viktigaste skötselåtgärderna är slamtömning. Om tömningar sker för sällan kan slamavskiljaren bli överbelastad och efterföljande reningssteg ta skada.
Installera vattenbesparande utrustning.
Undvik att installera toalett med malpump. Pumpen mal sönder de fasta partiklarna så att de inte lika lätt avskiljs i slamavskiljaren. Det finns därmed risk att det följer med partiklar till efterföljande rening och minskar dess livslängd.
Dräneringsvatten, vatten från stuprännor eller annat vatten får inte rinna in i avloppsanläggningen. Den kan då bli överbelastad och inte klara av att rena avloppsvattnet. Vatten från badtunnor och pooler ska inte heller kopplas till avloppsanläggningen.
Ska du tömma badkaret - gör det med eftertanke! Det vill säga töm lite i taget. Tänk på att stora flöden på kort tid till slamavskiljaren ökar risken för att slam följer med vattnet till infiltrationsanläggningen eller markbädden. Därmed ökar risken för att anläggningen täpps igen.
Använd diskmedel och tvättmedel utan fosfater. Dosera tvätt- och diskmedel rätt, överdosera inte.
Häll inte läkemedel, olja, lösningsmedel eller andra kemikalier i avloppet! De kan slå ut bakterierna som sköter reningen i anläggningen och ge negativa effekter på miljön. Gamla läkemedel ska lämnas till apoteket och andra typer av kemikalier lämnas till en återvinningscentral.
Fett och oljor som hälls i avlopp är en vanlig orsak till stopp. Torka istället ur stekpannan med hushållspapper innan du diskar den och släng sedan pappret i den gröna matavfallspåsen. Mat- eller frityrolja kan hällas upp i en behållare med kork eller lock som sedan lämnas vid en bemannad återvinningscentral.
Saker som tops, bindor, tamponger och kondomer slängs i soporna.
Om användningen av huset ändras och ökar – se till att avloppsanläggningen är dimensionerad för den nya situationen.

Slamtömning

Kommunalförbundet Kretslopp Sydost, ansvarar för slamtömningen av de enskilda avloppsanläggningarna inom Oskarshamns kommun. De ansvarar även för latrinhämtning och sophämtning. Information om gällande avfallsplan, taxor och annat som rör slamtömning finns att hitta på Kretslopp Sydosts webbplats.

Slamavskiljaren ska tömmas minst en gång om året. Ansökan om förlängt tömningsintervall görs till Kretslopp Sydost.

Gör detta för att underlätta slamtömningen:

Uppfartsvägen ska vara röjd och hålla för ett tungt fordon. Grenar och annat ska vara röjda så upp till en höjd på 4,5 meter och en bredd på 3 meter. Parkeringsplatsen för slamtömningsfordonet måste vara trafiksäker; fordonet kan inte stå på en väg där den är skymd av kurva eller backkrön.
Tömningsfordonet ska kunna vända.
Se till att tömningsstället är väl synligt och lättåtkomligt. Flagga för att markera brunnen kan beställas från Kretslopp Sydost. Röj gräs och buskar runt om brunnen.
Byt ut trasiga brunnslock, eller stora tunga lock utan handtag byts mot mindre. Locket ska utan svårighet kunna öppnas av en person (maxvikt 25 kilo), locket ska vara över markytan och låst eller inte täckt av jord.
Se till att slamavskiljarens mellanväggar och T-rör är hela.

Underhåll

Olika avloppsanläggning har olika underhållsbehov, men något att tänka för de flesta anläggningar är följande:

Efter slamtömning ska slamavskiljaren fyllas med vatten igen. Fyll vatten i den tredje kammaren (där utloppsröret finns) först. Slamavskiljningen fungerar bättre och risken för slamflykt minskar.
Normal vattenanvändning direkt efter slamtömning är okej, men undvik att exempelvis tvätta många maskiner tvätt eller tappa ur ett stort badkar med vatten under de första dygnen efter tömningen. Detta för att vattnet i brunnen hinner stabilisera sig.
Skölj av ytter- och mellanväggar för att förebygga vittring.
Skydda infiltrationen från skräp. Se till att det finns en huv på luftningsrören som tillåter att luft passerar men inte löv, snö och skräp.
Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem som kan skada anläggningen. Rötter kan leta sig in i anläggningen och orsaka problem. Röj buskar och annan vegetation regelbundet.
Kör inte ovanpå infiltrationen eller markbädden! Använd inte ytan som parkering eller upplag.

Kontrollpunkter för traditionella avloppsanläggningar

På avloppsguidens informationssidor finns filmer som visar hur du kan se om din infiltration eller markbädd fungerar som den ska.

Slamavskiljaren/trekammarbrunnen

En traditionell slamavskiljare ska ha tre kammare om vattentoalett är ansluten. Har du en annan typ av slamavskiljare än den traditionella trekammarbrunnen är det viktigt att den är typgodkänd för WC om vattentoalett är ansluten.

För ett standardhushåll med vattentoalett ska slamavskiljarens våtvolym vara minst 2 kubikmeter. Med ”våtvolym” menas brunnens basarea multiplicerat med höjden från botten upp till utloppets underkant.

Dagvatten från stuprännor, dräneringsvatten och vatten från backspolning av filter ska inte ledas till avloppsanläggning eftersom det kan leda till överbelastning av slamavskiljaren.

Om slamavskiljaren överbelastas eller det slarvas med slamtömningen är risken stor att slam följer med vattnet ut i fördelningsbrunnen och infiltrationen. Detta kan med tiden orsaka stopp. Därför är det viktigt att slamtömning sker regelbundet och att endast avloppsvatten leds till anläggningen.

Slamtömning sker regelbundet.
Locket är helt och låsningen, om du har ett lättviktslock, fungerar.
Brunnens ytterväggar och väggar mellan kamrarna är hela. Om rötter växer in i brunnen eller det finns sprickor i ytterväggarna kan brunnen behöva tätas eller bytas. Är mellanväggarna skadad finns risk att avskiljningen mellan kamrarna inte fungerar och att infiltrationen sätts igen på grund av slamflykt.
Det finns en slamkaka eller en ansamling av slam i första kammaren. Slamkakan får inte bli för tjock eller växa upp över inloppets mynning eftersom det kan orsaka stopp.
Det finns inget eller väldigt små mängder slam i sista kammaren. Om det finns flytslam i andra eller tredje kammaren ökar risken för slamflykt och brunnen behöver tömmas.
T-röret vid utloppsledningen i sista kammaren är intakt. T-rörets funktion är att förebygga slamflykt.
Mellanväggarna i slamavskiljaren är rena och torra. Finns det avlagringar på brunnens väggar har det någon gång varit stopp i infiltrationen eller markbädden. Detta tyder på att brunnen varit överbelastad eller att infiltrationen håller på att bli tät.
Vattennivån i slamavskiljaren ligger i nivå med utloppsrörets underkant. Om vattennivån ligger högre än utloppsröret är det ett tecken på att infiltrationen håller på att sätta igen.

Pumpbrunn

Ibland är fallet inte tillräckligt och en pumpbrunn behöver installeras efter slamavskiljaren. Pumpbrunnen och pumpen behöver ha en tillräcklig volym och kapacitet för att klara vad anläggningen är dimensionerad för.

Pumpbrunnen har ett fungerande nivålarm som aktiveras vid driftstopp.
Pumpen går igång vid önskad vattennivå
Eluttaget är säkrat mot fukt
Volymen vatten som pumpas ut vid varje pumptillslag är anpassad till anläggningens utformning. Pumpas för stora vattenmängder till infiltrationen finns en risk att infiltrationen blir överbelastad, reningen försämras och svavelväte bildas. Pumpas små vattenmängder för ofta finns risk att pumpen blir överhettas och går sönder.

Fördelningsbrunn

Mellan slamavskiljaren och efterföljande reningssteg bör det finnas en fördelningsbrunn. Syftet med brunnen är fördela avloppsvattnet jämnt till de ledningar som sprider ut vattnet infiltrationsbädden. För att bromsa ett eventuellt högt flöde till brunnen är det lämpligt att det finns en dämpskärm i brunnen.

Locket är helt och låsningen, om du har ett lättviktslock, fungerar. Brunnen ska vara möjlig att kontrollera och locket ska därför inte grävas ner under mark.
Brunnen är hel och tät och inget vatten läcker ut eller in.
Det finns inget slam eller påväxt i brunnen. Slam i brunnen innebär att slamflykt skett. Om det är mindre mängder kan man spola bort det men om det mycket slampåväxt bör man på grund av igensättningsrisken försöka samla upp det mesta och sedan spola. Mycket påväxt är en signal om att fördelningsbrunnen behöver inspekteras med tätare intervall och att slamavskiljaren behöver tömmas oftare.
Vattennivån i fördelningsbrunnen ligger i nivå med underkant på utloppen. Om vattennivån ligger över utloppen innebär det att infiltrationen efter brunnen är igensatt och behöver åtgärdas.
Brunnen står jämt och det rinner lika mycket vatten till alla spridarrören. Brunnen kan sätta sig så att fördelningen ut i infiltrationen blir ojämn. En ojämn belastning gör att delar av bädden överbelastas med försämrad rening som följd.

Infiltrationsbädd

Infiltrationsbädden har luftningsrör som sticker upp cirka 50 centimeter ovan mark. Luftningsrör behövs för att få ner tillräckligt med syre för att reningen ska fungera på bästa sätt, samt för att kontrollera bäddens funktion. Luftningsrören ska vara så höga att de inte ligger snötäckta vid en normal vinter.
Det luktar inte skarpt av avlopp i luftningsrören. En skarp doft av svavelväte är tecken på att luftningen inte fungerar som den ska.
Det står inte vatten eller slam i spridarledningens luftningsrör. Genom att föra ner en mätsticka, käpp eller stav i rören kan du se om vatten är stående i spridarledningarna. Om vatten är stående i rören fungerar inte bädden som den ska och behöver åtgärdas.
Grundvattenrör finns i anslutning till bädden. För att säkerställa att tillräckligt skyddsavstånd finns till högsta grundvattennivå behövs ofta ett grundvattenrör.

Markbädden

Om du har en markbädd istället för en infiltrationsbädd kontrollerar du den på samma sätt som infiltrationen, fast med tillägget att det ska finnas en uppsamlingsbrunn som leder bort vattnet från markbädden.

Locket är helt och låsningen, om du har ett lättviktslock, fungerar.
Det finns inget slam i uppsamlingsbrunnen.
Vattnet i brunnen är klart, ofärgat och luktfritt. Om inte så beror det troligen på överbelastning.

Har du en markbädd kan det även finnas villkor i ditt tillståndsbeslut kring provtagning. Även om det inte finns villkor kring provtagning kan du bli tvungen att ta prov för att visa hur din anläggning fungerar i samband med tillsyn.

Omgivningarna

Ibland visar omgivningen runt anläggningen tecken på hur anläggningen fungerar.

Det är torrt kring anläggningen. Grundvattenytan står minst 1 meter under spridningsledningarna. Om det är fuktigt runt en infiltrationsbädd är det tecken på att vattnet inte infiltreras som det ska, eller att grundvattnet ligger högt och infiltrationen borde vara upphöjd.
Det växer ingen fukt- eller kväveälskande växtlighet, t.ex. al, veketåg, nässlor eller hallon, kring eller på anläggningen. Ansamlingar av t.ex. nässlor kan vara ett tecken på att vattnet inte infiltreras som det ska eller att reningen inte fungerar.
Anläggningen är inte täckt av växtlighet med rötter som riskerar att tränga in i anläggningen, såsom träd eller buskar. Om rötter växer in i infiltrationens spridningsledningar kan det leda till igensättning.

Sluten tank

Endast avlopp från vattentoaletten leds till den slutna tanken.
Tanken är tät och har ett överfyllnadslarm. Slutna tankar ska alltid ha larm eller nivåmätare. Håll koll på nivån och beställ tömning av tanken innan den är full.
Det inte finns synliga tecken på läckage.

Vi ställer ibland krav på att du som har en sluten tank för ditt toalettavloppsvatten kontrollerar att tanken är tät. De flesta tillverkare av slutna tankar garanterar idag en livslängd på tanken på minst 50 år. Helgjutna slutna tankar i stålfiberbetong och vissa andra material kan ibland provtryckas, men bör endast göras av sakkunnig person.

Betongtankar från 1950- till 1980-talen byggdes av ringar och är ofta inte lufttäta i skarvar och anslutningar, eller mot locken. Om du skulle provtrycka en sådan tank så skulle resultatet bli att tanken blev underkänd. Gamla slutna tankar kontrollerar du istället så här:

Töm och tvätta rent tanken.
Titta efter eventuella sprickor i betongen, en så kallad okulär besiktning.
Låt gärna tanken stå utan att fyllas på under några veckor. Då kommer du att se om det tränger in markvatten utifrån.
Dokumentera kontrollen med anteckningar och foto.
I många fall har de här gamla tankarna inte heller haft en korrekt utformad avluftning. Det finns en risk för att tankarna är vittrade inuti, eftersom en del av de gaser som bildas av avloppsvatten kan vara korrosiva mot betong, till exempel svavelväte.

Har du minireningsverk eller fosforavskiljare?

Om du har minireningsverk eller en anläggning med kompletterande fosforavskiljning bör du teckna service- och skötselavtal med leverantören eller tillverkaren, där då servicepersonal gör en kontroll av anläggningen.

Minireningsverk

Några saker du bör kontrollera och dokumentera i din driftjournal är följande:

Service eller annan fackmannamässig skötsel sker regelbundet och i enlighet med tillståndet.
Fällningskemikalier finns och fylls på vid behov.
Bäst-före-datumet på fällningskemikalierna inte har överskridits.
Samtliga rörliga delar i verket fungerar.
Slammängden inte går över inlopp eller utlopp.
Larm finns och fungerar.
Slamsugning sker med föreskrivna intervall och på rätt sätt. Det bör finnas en slamsugningsinstruktion i anslutning till verket om slamtömning ska ske på särskilt sätt.
Efter slamsugning – kontrollera att allt fungerar som avsett.

Kompletterande fosforavskiljning

Några saker du bör kontrollera och dokumentera i din driftjournal är följande:

Fällningsenhet

Enheten och larmet fungerar.
Fällningskemikalier finns, fylls på vid behov och att förbrukning sker. Till exempel genom att sätta ett litet streck för vätskenivån och notera att nivån sjunker mellan kontrollerna.
Bäst-före-datumet på fällningskemikalierna inte har överskridits.
Kontrollera pH i slamavskiljare eller processtank. Du mäter pH efter den punkt där fällningskemikalie tillsätts. För att fällningen ska fungera bra bör pH normalt ligga mellan 6,5 och 7. Detta kan variera något beroende på vilken fällningskemikalie som används. Om pH är för högt eller lågt behöver doseringen av fällningskemikalie ökas respektive minskas.

Fosforfilter

Locket är helt och låsningen, om du har ett lättviktslock, fungerar.
Kontrollera att filtrets yta inte har blivit igensatt. Vattennivån i inloppet ska inte vara högre än nivån i in- eller utloppet (eller inte så hög att vattnet passerar filtret utan att filtreras).
Kontrollera pH hos det utgående vattnet. Kan göras med hjälp av pH-stickor eller liknande. Normalt bör filtret normalt bytas när pH understiger 9,0 för att bibehålla en reduktion på 90 %, men detta kan variera beroende på typ av filter. Kontrollera med leverantören vilket pH som krävs i den typ av filter du har.
Filtermaterialet byts ut enligt tillverkarens anvisning. Jämna mellanrum beroende på volymen på filtret, typ av filtermaterial och belastning.

Klimatsäkra din avloppsanläggning

Klimatförändringarna kan även påverka din avloppsanläggning, vilket kan leda till att anläggningen slutar fungera som den ska eller att avrinningen från anläggning förändras på ett sätt som i värsta fall kan påverka din vattenbrunn. För att säkra anläggningens funktion är det viktigt att du kontrollera din anläggning regelbundet, exempelvis efter längre regnperioder.

Broschyren Klimatsäkra din avloppsanläggning (pdf) vänder sig till dig som har en egen avloppsanläggning. Du kan använda checklistan för att få en uppfattning hur er avloppsanläggning fungerar och/eller om den behöver ses över.

Att bygga ny avloppsanordning, ändra eller förbättra befintligt avlopp kräver tillstånd eller anmälan. Mer information om detta hittar du på sidorna om Avlopp.