Skötselråd för enskilda vattenbrunnar

Om du får ditt dricksvatten från en egen eller gemensam brunn är det viktigt att du regelbundet kontrollerar anläggningen och dokumenterar vad som görs, d.v.s. en så kallad ”egenkontroll”. Hur egenkontrollen kan se ut skiljer sig för olika dricksvattenanläggningar. På Livsmedelsverkets hemsida finns vägledningar för hur du kontrollerar och sköter din dricksvattenanläggning.

Mikrobiologiskt förorenat vatten i en vattenbrunn beror oftast på otätheter i brunnsvägg eller brunnslock som gör att föroreningar från omgivande mark eller ytvatten kan komma in. Har man bakterier i vattnet är oftast den lämpligaste åtgärden att kontrollera så att brunnen inte läcker in vatten där den inte ska. Bakterier i vattnet kan avhjälpas med att koka vattnet som ska användas till mat och dryck fram tills problemet är åtgärdat.

Borrad brunn

Bakterier i borrade brunnar förekommer nästan bara när röret mynnar under mark, antingen i en grund grop med betongringar eller i en gammal grävd brunn.

• Att mäta kemisk syreförbrukning (förkortas COD - Chemical Oxygen Demand) och att bedöma vattnets färg är två sätt att ta reda på om ytligt vatten rinner in i brunnen. COD mäter hur mycket organiskt material, så kallade humusämnen, det finns i vattnet. Plötsliga färgförändringar kan bero på att brunnen blivit otät och att det rinner in ytligt vatten.
• Se till att locket är tätt, så att smuts och djur inte kan komma ner i borrhålet.
• Vid regn eller snösmältning kan röret översvämmas. Då måste röret antingen skarvas på eller tätas ordentligt. Tala med en då med brunns- eller rörfirma.

Grävd brunn

Det är vanligare med bakterier i grävda brunnar. Här kommer några tips om man har problem:

• Trasiga betonglock, lock med ett hål i för en handpump eller dåliga trälock byts.
• Översta betongringen eller stenarna ska ligga minst ett par decimeter över markytan annars kan regn, smuts och smältvatten lätt rinna in. Om brunnskanten ligger i marknivå bör kanten höjas.
• Kontrollera att det inte finns hål i brunnsväggen vid markytan eller en bit ner. Titta på brunnens insida om det finns spår av rinnande vatten eller smutsränder.
• En gräsmatta, tät jord, betong, asfalt eller markplast är bra att ha nära brunnen och inte grus eller annat grovt material.
• Se till att marken lutar från brunnen.

När brunnen är tätad måste vattnet som redan finns i brunnen renas. Detta kan ske på olika sätt. Om smuts kommit ner i brunnen räcker det ibland med att pumpa upp vatten och på så sätt rena brunnen. Pumpa dock inte bara ut vattnet precis intill brunnen för då har det snart runnit ned i brunnen igen. I regel behöver inte brunnen rensas, förutom om det hamnat en massa skräp och slam på botten.

Klorering

I vissa fall men inte alltid går det att desinficera, klorera, vattnet göras för att få bort beläggningarna och ta död på alla mikroorganismer. Om grundorsaken till problemet med bakterier och mikroorganismer i brunnen inte åtgärdas så är klorering bara en tillfällig lösning.

En nackdel med kloreringen är att bakterierna i exempelvis minireningsverk eller infiltrationsbädd kan slås ut när man sköljer ut det klorerade vattnet. Den som har en enskild avloppsanläggning bör därför vara försiktig med att klorering och vattensystemet bör spolas ur på ett sätt som gör att det klorerade vattnet inte hamnar i avloppsanläggningen.

Använd alltid skyddshandskar och skyddsglasögon då klor i koncentrerad form är frätande.

Klimatsäkra din vattenbrunn

De pågående klimatförändringarna påverkar mängden vatten i våra brunnar och sannolikt även vattnets kvalitet. Du som tar vatten från en egen brunn bör göra regelbundna kontroller efter längre regnperioder eller torka.

Broschyren Klimatsäkra din brunn vänder sig till dig som har en egen brunn. I broschyren finns en checklista som stöd för kontrollen samt för att ge dig en uppfattning hur er brunn fungerar och/eller om den behöver ses över.

Informationen är framtagen i samarbete med Miljösamverkan Sydost under 2022.