Barn som behöver ett familjehem är alla olika. Barn som inte kan bo hos sina föräldrar behöver utvecklas, leka, gå i skolan, träffa vänner, ha en fritid och vara del av en trygg familjegemenskap, precis som alla andra barn. Därför finns familjehem av olika slag och med olika inriktningar.
Familjehem
Familjehem är vanliga familjer som har möjlighet att ta emot ett barn eller ungdom som av olika skäl inte kan bo hos sina biologiska föräldrar. Det är viktigt att familjen har tid, utrymme och tålamod för att välkomna en ny familjemedlem samt att de kan erbjuda en utvecklande och trygg miljö med en varm känslomässig närvaro. Familjen kan vara gifta, samboende eller ensamstående, med eller utan egna barn. Under placeringen samarbetar familjehemmet med socialtjänsten, föräldrarna och andra viktiga personer för barnets välbefinnande. Utbildning, handledning och regelbunden uppföljning ingår i uppdraget.
Uppdraget
Barn som behöver ett familjehem har erfarenheter i livet som gör att de behöver möta trygga vuxna. Orsaken kan vara att barnets föräldrar brister i omsorgen, att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk eller att barnet saknar vårdnadshavare/anhörig. Det kan också vara att barnet kommit ensam till Sverige utan anhöriga, ensamkommande flyktingbarn. När det gäller de lite äldre barnen kan det vara relationsproblem mellan barn och förälder som är orsaken bakom en placering, eller att en ungdom själv utsätter sig för risker/riskbeteende. Placeringen kan vara frivillig eller under tvång.
Som familjehem är din uppgift bland annat att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp hen behöver. Det innebär att de har regelbunden kontakt med dig och barnet för att följa upp hur barnet har det, och för att se till att både du och barnet har det stöd ni behöver. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig. Några barn bor i sitt familjehem under hela sin uppväxt.
Som familjehemsförälder har du oftast inte tystnadsplikt. Däremot är det viktigt att du som familjehem kan hantera känslig information om barnet eller dess nätverk på ett ansvarsfullt sätt och inte för vidare information i onödan. Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar.
Du har också rätt till ersättning för uppdraget. En del av ersättningen består av de faktiska kostnaderna du har för barnet och den andra delen är ett fast arvode. Beloppen baseras på Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.
Hur blir jag familjehem?
Tänk igenom noggrant om du har tid, utrymme och möjlighet för ytterligare en familjemedlem. Diskutera i familjen så att alla är överens. Vill du ansöka om att bli familjehem kontakta receptionen för Barn och familj. De kan också besvara många av dina frågor.
För att bli familjehem gör kommunen en noggrann utredning som bland annat består av djupintervjuer, hembesök och utdrag ur flera register som till exempel social- och polisregister. Utifrån detta görs sedan en matchning mellan barnet/ungdomen och familjehem. Det är viktigt att matcha barn med familj för att placeringen ska bli lyckad, utifrån till exempel ålder, bakgrund, intresse och behov. Alla placeringar sker i samråd.
På Socialstyrelsens webbplats kan du läsa mer om vad det innebär att vara familjehem.
Du som är vårdnadshavare till ett placerat barn
Du som har ett barn i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende har vissa rättigheter, men också skyldigheter. Att ha ett barn som inte bor tillsammans med dig ställer stora krav på samarbete mellan dig och socialtjänsten, familjehemsföräldrarna eller personalen på HVB-hemmet. För att ditt barn ska få den vård och omsorg som hen behöver är det viktigt att ni gemensamt kan komma fram till lösningar som är bäst för ditt barn, både på kort och på lång sikt. Barnets bästa är vägledande.
Vid en familjehemsplacering fortsätter du som förälder att vara vårdnadshavare för ditt barn. Din kunskap om ditt barn och dina resurser är viktiga vid en placering. Socialtjänsten har ett helhetsansvar för placeringen och familjehemmet har ansvar för den dagliga omsorgen om barnet. Det är viktigt att samarbetet funkar bra och att alla har respekt för varandras olika roller.
Socialtjänstens ansvar
Socialtjänsten har övergripande ansvar för vård och omsorg, bevakar familjehemmets vård och har samtal med barnet.
Barn som placeras har rätt att hålla kontakt med föräldrar och andra anhöriga som socialtjänsten bedömer är lämpliga. Detta kallas umgänge och kan ske på olika sätt, till exempel genom telefonsamtal eller att barnet får komma hem och hälsa på eller sova över. Umgänge kan också ske i någon av socialtjänstens lokaler eller på allmän plats. Det är barnets behov som styr omfattningen av umgänget och hur det utformas. Socialsekreteraren ska prata med barnet om hur hen vill ha det.
Familjehemmets ansvar
Familjehemmet ansvarar för den dagliga omsorgen. Det innebär att de har ansvar för kläder, mat, läxläsning och övriga frågor som rör det dagliga livet. Familjehemmet ska medverka till att du får träffa barnet så som ni planerat och bestämt. Det är bra om du och familjehemsföräldrarna kan prata med varandra och samarbeta i olika frågor eftersom det är gynnsamt för ditt barn.
Ditt ansvar
Du är fortfarande vårdnadshavare för ditt barn. Det innebär att du har rätt att få information om ditt barn, vad som planeras om hen, varför ditt barn är placerat och vad som krävs för att hen ska flytta tillbaka till dig. Har du frågor kan du alltid vända dig till barnets socialsekreterare.
Barnet kan känna sig osäkert på hur det ska förhålla sig till de vuxna, känna lojalitetskonflikt. För barnets bästa är det viktigt att du ger tillåtelse för barnet att trivas i sin nya familj. Att du har en positiv inställning inför att barnet ska få flytta till en ny familj och visar att det är okej. Barn mår bättre om förhållandet mellan alla vuxna är bra. Som förälder har du rätt till stöd från socialtjänsten för att hitta den roll som fungerar bäst för ditt barn.
Du känner ditt barn bäst och har mycket viktig information som är bra för familjehemmet att veta i början av en placering, till exempel favoritmat, allergier med mera. Du som vårdnadshavare har juridisk vårdnad både vid beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av unga (LVU), men vid LVU har socialtjänsten större möjligheter att bestämma i olika frågor om barnet.
Ditt barns rättigheter
Alla barn har rätt att växa upp i en trygg miljö. När barn bor i familjehem finns det särskilda lagar och regler som ska se till att det blir så. Om barnet har synpunkter kan hen prata med socialsekreteraren eller kontakta IVO (Inspektionen för vård och omsorg).
Barn har rätt till:
- omvårdnad, trygghet och god fostran.
- delaktighet i planering av vården,
- relevant information om sin situation,
- att få komma till tals/framföra sina åsikter,
- inflytande och självbestämmande,
- information om varför hen är placerad och vem som är hens socialsekreterare,
- att få stöd i skolarbete och
- kontakt med sjukvård och andra myndigheter.
När barnet har fyllt 15 år har hen rätt att:
- ansöka om egna insatser,
- ta del av beslutsunderlag och överklaga, samt
- säga ja eller nej till insatser.
Om du tycker något är fel på vården av ditt barn
Om du har synpunkter på barnets vård ska du i första hand prata med barnets socialsekreterare. Du har också rätt att vända dig till socialsekreterarens chef med synpunkter och klagomål. Om du upplever att du inte blir lyssnad på kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO är socialtjänstens tillsynsmyndighet.
Du som är barn i ett familjehem eller HVB-hem
Du som bor i familjehem eller HVB-hem har samma rättigheter som andra barn. Du har till exempel rätt till en trygg plats att bo på och vuxna som tar väl hand om dig och lyssnar på det du vill säga.
Du har rätt att:
- veta varför du bor i ett familjehem eller HVB-hem
- vara delaktig när det bestäms saker som rör dig, till exempel hur länge det är tänkt att du ska bo kvar och vart du ska flytta sen.
- få säga vad du tycker när man planerar saker som gäller dig och bli lyssnad på.
- gå i skolan och få den hjälp du behöver med skolarbetet.
- få den hälso- och sjukvård samt tandvård som du behöver.
- få mat som är näringsriktig och som passar dig om du till exempel är vegetarian, eller om du av andra skäl inte äter viss mat.
- inte utsättas för bestraffning.
- oftast ha kontakt med föräldrar, syskon eller andra personer som du tycker är viktiga. I första hand är det din önskan som man ska ta hänsyn till. Även om det inte alltid kan bli som du vill. Din socialsekreterare kan berätta mer om vad som gäller.
Om du är över 15 år har du rätt att:
- ansöka hos socialtjänsten om det du tycker att du behöver
- överklaga beslut som socialtjänsten fattar om dig
- säga ja eller nej till de insatser som socialtjänsten föreslår.
Om något känns fel eller fungerar dåligt
Om något inte känns bra kan du försöka prata med de vuxna där du bor. Om det inte hjälper eller inte känns bra, kan du ringa eller skriva till din socialsekreterare. När du bor i familjehem eller HVB-hem har du en egen socialsekreterare på socialtjänsten som du kan vända dig till. Din socialsekreterare ansvarar för att hålla kontakt med dig, besöka dig och följa upp hur det går för dig.
Om du inte får tag i din socialsekreterare eller tycker att hen inte bryr sig om vad du säger, kan du vända dig till socialsekreterarens chef med synpunkter och klagomål. Om du upplever att du inte blir lyssnad på kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO är socialtjänstens tillsynsmyndighet.
Hjälp från andra
Det finns flera andra myndigheter och organisationer du kan vända dig till:
- IVO, Inspektionen för vård och omsorg– Hos IVO, Inspektionen för vård och omsorg, finns sidor speciellt för dig som bor i ett familjehem eller HVB. Du kan mejla dit, eller ringa till deras barntelefon. IVO är en statlig myndighet som lyder under regeringen.
- BRIS, Barnens rätt i samhället– På BRIS, Barnens rätt i samhället, sidor kan du skriva själv – till en vuxen på BRIS eller jämnåriga. Eller läsa vad andra har skrivit, ringa, mejla, chatta.
- Barnombudsmannen och Barnkonventionen – Barnombudsmannenär barnens ombud. De arbetar för barn och unga utifrån FN:s konvention om barns rättigheter,
- Rädda Barnen– Rädda Barnen arbetar för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda och verksamheten grundar sig på Barnkonventionen.
- Knas Hemma– Knas Hemma arbetar tillsammans med ungdomar för att barnets rättigheter och röster ska stärkas i familjehem och HVB-hem och genom att visa, berätta och förklara utifrån deras egna perspektiv och erfarenheter.
- Koll på soc– Regeringen har bestämt att Socialstyrelsen och Barnombudsmannen ska ha information om socialtjänsten, soc, för barn och unga. Anledningen är att många barn och unga inte känner till soc, vad de gör och på vilket sätt de kan hjälpa och stötta.
Jourhem
Jourhem är ett familjehem som med kort varsel kan ta emot barn (0–18 år) som av olika anledningar inte kan bo hos sina föräldrar eller saknar vårdnadshavare/anhörig. Barnet bor i jourhemmet en kortare period, det kan handla om allt från några dagar till några månader. Barnen bor i jourhemmet i avvaktan på en stadigvarande placering eller en kortare period för att sedan kunna flytta hem igen.
För att få uppdrag som jourhem ska ni vara en öppen familj som kan skapa en trygg vardag för ett barn eller ungdom som befinner sig mitt i en akut livssituation. Ni bor i Oskarshamns kommun med omnejd och har ett socialt engagemang för barn och ungdomar. En av er behöver kunna vara hemma på heltid. Som jourhem har ni ersättning, oavsett placering eller ej. I uppdraget ingår fem veckors semester och ledighet var sjätte helg. Ni får handledning, stöd och utbildning.
Oskarshamns kommun är just nu i stort behov av jourhem. Är ni intresserade och vill veta mer? Kontakta receptionen för Barn och familj.
Släkt- och nätverkshem
Släkt- och nätverkshem är familjer i barnets släkt eller nätverk som barnet har förtroende för, som till exempel mor- eller farföräldrar.
